Scar Tissue

 Scar Tissue av Anthony Kiedis med Larry Sloman

"Året var 1983. Fyra hormonstinna och halvgalna energiknippen exploderade på postpunkrockscenen i Los Angeles. De blev snabbt kända för sina kaotiska spelningar och den rasande hardcorefunken. Nu mer än tjugo år senare är Red Hot Chili Peppers ett av världens största band. Trots interna stridigheter, drogproblem och otaliga medlemsbyten, har sångaren Anthony Kiedis alltid funnits med under den vanvettiga färden.

Scar Tissue är Anthony Kiedis uppriktiga och skakande självbiografi. Vi får följa hans barndom i ett lantligt Michigan, hans stökiga tonårstid hemma hos sin knarklangande far i LA, hans ständiga jakt efter nya kickar och musikalisk framgång. Scar Tissue handlar om besattheten av kvinnorna och musiken, kampen mot drogerna och hur man lyckas behålla integriteten som hyllad rockstjärna. Det är en ilsken sorgesång över LA:s grymma och nergångna sidor och en passionerad berättelse om hängivenhet och om att ge sig hän till vilket pris som helst. En berättelse som bara kan utspela sig i Hollywood. Det här är Anthony Kiedis story, med ärrvävnad och allt. "

---------------------------------------------------------------------------------------------

Självbiografier är alltid intressanta att läsa, speciellt när det handlar om väldigt säregna personligheter. Det gemensamma här  har varit att dom levt, och lever,  hårt och häftigt. Jag har ju tidigare läst självbiografier av Lemmy Kilmeester och Ozzy Osbourne. Men, Lemmy och Ozzy har livserfarenhet och ett sinne för det absurda i det liv dom levt och lever, så dom har lite mer distans till det hela. Det märks så tydligt att Anthony Kiedis är från en annan generation och att han fortfarande har en bit att gå innan han når samma personliga mognad som legenderna Lemmy och Ozzy. Jag upplever att han fortfarande på ett sätt tycker att det här med droger och primiskuitet är rätt så häftigt och att han inte riktigt inser vad det gör med en. Det blir lite enahanda att hela boken igenom läsa om hur otroligt mycket droger dom kunde ta, hur mycket sprit dom kunde dricka och hur många tjejer dom knde dra över, utan att däcka...... Den stora skillnaden är att Lemmy och Ozzy kan se det absurda i det hela och hantera det med humor, medans Kiedis tar det hela på fullaste allvar och snarare verkar tycka att det är rätt så coolt.