Nytt ord och äntligen en diagnos

Jag har lärt mig ett nytt ord idag, abibliofobi = "the morbid fear of running out of books to read", och därmed har jag äntligen fått en diagnos på min åkomma. Både mamma och min man har haft hjärtligt roligt åt mig och det faktum att när antalet olästa böcker i bokhyllan sjunker ner till nära 200 så blir det som ett tvång för mig att skaffa i alla fall några nya för att få upp antalet till en mer acceptabel nivå.  Och då är goda råd dyra - kan jag inte komma iväg till en bra loppis där jag vet att det brukar finnas böcker jag gillar så får nätbokhandel duga, även om det då kostar mångdubbelt mer att köpa där än på loppis. Och vilken lycka sen när jag sen sitter där med en hög med böcker, oavsett var dom är anskaffade, som ska föras in i listan med "olästa böcker". Mamma har för vana att kommentera mitt tvångsmässiga bokköpande med "Men när har du tänkt dig att hinna med att läsa alla? Du har ju så många böcker att du har att läsa dom närmaste 5 åren även om du inte skulle köpa en enda bok till under de åren" Ska hon säga! Hon köper väl inte riktigt lika många som jag, men nog lyckades hon släpa hem 10 böcker förra gången vi var och botaniserade i Täby. Och utöver det så läser hon ju också vissa av dom böcker som jag köpt! Så jag vet ju vem som är delansvarig i alla fall för att jag blivit smittad av abibliofobi...