Nostalgi

Helt plötsligt när jag satt och läste igår kom jag att tänka på några av dom första "vuxenböcker" jag läst. Nu låter jag som en riktig gamling, men när jag var ca 7-8 år gammal så var det noga reglerat vad man fick läsa och inte läsa. På biblioteket fanns en barnavdelning som var helt skild från vuxenavdelningen och vi barn fick inte ens gå in på vuxenavdelningen. Hemma fanns regler för vilka böcker det var fritt fram att läsa och vilka man inte fick läsa. Egna barnböcker var OK såklart, från de vuxnas bokhylla fick jag läsa klassikerna men mammas kärleksromaner och pappas deckare och krigsböcker var ajabaja.
Självklart var dom "förbjudna" böckerna mest lockande och självklart skulle jag bara läsa dem. Alltså gällde det att vänta tills mamma och pappa inte var hemma, sno åt mig en av dom förbjudna böckerna och sätta sig i vindstrappan (som låg så till att jag hörde om föräldrarna kom hem och skulle hinna gömma boken) och läsa av hjärtats lust.

Så där satt jag och läste mammas Catherine-serie av Juliette Benzoni (lite av Harlekin gånger 10 - Carherine var så vacker, Arnaud så manlig och deras kärlek övervann allt) 

och pappas Jerry Cotton (stentuff FBI-agent, fala kvinnor och korkade brottslingar - spännande som bara den)

Så nu måste jag bara skaffa mig i alla fall en Catherine-bok och en Jerry Cotton för att se hur dom känns nu, när jag är vuxen