Titel: Ljusets väktareFörfattare: Marie-Louise Fritzén
Format: Kartonnage
Antal sidor: 269
Förlag: HOI förlag
"I en tid då den självständiga adeln i södra Frankrike njuter av livets goda vid kärlekens hov planerar påven i Rom att utrota kättare och kväsa alla åsikter om frihet och jämlikhet
Den nyfödda Eliséau lämnas att växa upp hos en släkting efter att modern mördats. Hennes far, riddaren Enricx, vill hämnas sin älskade men måste ta sold hos greven av Foix för att förtjäna sitt och dotterns uppehälle. När påvens män trappar upp jakten på kättare och sympatisörer hämtar Enricx sin halvvuxna dotter till slottet Foix där hon får öva stridskonst såväl som latin och hovetikett. Eliséau är en självständig själ och hennes mod och viljestyrka för med sig både kärlek och sorg medan påvens armé rustar för att invadera landet."
----------------------------------------
Det är sällan jag tittar närmare på ett omslag, förutom då på onsdagarna då jag deltar i Bokpotatens Omslagsonsdag.. Det är visserligen ofta omslaget som får mig att ta upp boken men därefter är det baksidestexten som får mig att vilja ha boken och läsa den. Men det här omslaget lockade mig ända från början. Jag såg titeln och tyckte att det här var nog inte en bok för mig, men så återkom jag gång på gång till boken pga det snygga omslaget och till slut var det lika bra att ge upp och se till att läsa boken. Och vilken tur det var att jag fastnade för omslaget, för annars hade jag kunnat missa en bok som jag tycker väldigt mycket om.
Ljusets väktare är en historisk roman med inslag av magi och övernaturligt vilket jag tycker passar mig alldeles perfekt till den medeltida tidsperioden i boken. Det här var en riktig bladvändare och jag var fast ända från första sidan
Jag gillar huvudpersonerna i boken - Eliséau, som växer upp till en stark och självständig kvinna som inte alltid är beredd att uppträda såsom de flesta kvinnor gör under medeltiden. Enricx, hennes far, som låter uppfostra sin dotter som man uppfostrar pojkar och låter henne förvärva färdigheter som de flesta kvinnor inte fick lära sig och som låter Eliséau uppleva annat än bara slottsliv. Enricx får mig fakitiskt att tänka på min egen far, som uppfostrade mig som en pojke och som förväntade sig att jag aldrig skulle vara sämre än en karl i det jag gör utan alltid minst lika bra men helst bättre.
Överhuvudtaget är jag väldigt förtjust i den här boken och ser fram emot kommande delar i serien och hoppas att Fritzén inte tar alltför lång tid på sig att skriva nästa del. Jag vill veta mer!
Tack Hoi förlag för rec.exet!
Ljusets väktare är en historisk roman med inslag av magi och övernaturligt vilket jag tycker passar mig alldeles perfekt till den medeltida tidsperioden i boken. Det här var en riktig bladvändare och jag var fast ända från första sidan
Jag gillar huvudpersonerna i boken - Eliséau, som växer upp till en stark och självständig kvinna som inte alltid är beredd att uppträda såsom de flesta kvinnor gör under medeltiden. Enricx, hennes far, som låter uppfostra sin dotter som man uppfostrar pojkar och låter henne förvärva färdigheter som de flesta kvinnor inte fick lära sig och som låter Eliséau uppleva annat än bara slottsliv. Enricx får mig fakitiskt att tänka på min egen far, som uppfostrade mig som en pojke och som förväntade sig att jag aldrig skulle vara sämre än en karl i det jag gör utan alltid minst lika bra men helst bättre.
Överhuvudtaget är jag väldigt förtjust i den här boken och ser fram emot kommande delar i serien och hoppas att Fritzén inte tar alltför lång tid på sig att skriva nästa del. Jag vill veta mer!
Tack Hoi förlag för rec.exet!
Mer om författaren och hennes böcker finns på Marie-Louise Fritzéns hemsida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar