En smakebit på søndag - För att kunna leva

Den här helgen är förvillande lik förra helgen. På lördagen var vi till mammas lägenhet och fortsatte med lägenhetstömningen. När vi kom hem så var vi totalslut båda två och orkade bara få i oss lite middag innan vi däckade i soffan. På söndagen lär vi inte orka speciellt mycket utan planen är att maken åker och lämnar tillbaka släpet och sen går vi igenom och sorterar lite av innehållet i några av lådorna vi tog med hem. Något mer än det lär ingen av oss orka med.
Men söndagen börjar med En smakebit på søndag som den här söndagen anordnas av Flukten fra virkeligheten.

-------------------------------

Min läsning har inte gått så bra så den här gången kommer smakbiten från min sovrumsbok, från sidan 19 i För att kunna leva av Yeonmi Park (titeln är länkad till förlagets sida där det finns mer info om boken)

"Liksom tusentals andra nordkoreaner flydde jag från mitt hemland och slog mig ner i Sydkorea, där vi fortfarande anses vara medborgare, som om en stängd gräns och nästan sjuttio års konflikt och spänning aldrig har delat oss. Nord- och sydkoreaner har samma etniska bakgrund, och vi talar samma språk - med undantag för att man i norr saknar ord för sådant som "gallerior", "frihet" och till och med "kärlek", åtminstone så som resten av världen känner den. Den enda äkta "kärlek" som vi kan ge uttryck för är vår dyrkan av Kim Il Sung, Kim Jong Il och Kim Jong Un, en dynasti diktatorer som styrt Nordkorea i tre generationer. Regimen spärrar all information utifrån, alla videor och filmer, och stör radiosignaler. Det finns varken internet eller Wikipedia. De enda böckerna som finns är fulla av propaganda som talar om för oss att vi bor i världens främsta land, trots att minst hälften av alla nordkoreaner lever i extrem fattigdom och många är kroniskt undernärda."