En smakebit på söndag vecka 5: Häxjakten av Margit Sandemo

 

Idag är jag väldigt sen med allt. Vi har tagit det lugnt hela morgonen och faktiskt gått lite på halvfart. Det var dags att ta en sån här slappardag då man kopplar helt bort all stress och låter blil att jaga tidsgränser. Att det mesta sen blir lite försenat får vi stå ut med och ta igen någon annan dag.

Nu är det i alla fall dags för Astridtereses En smakebit på söndag då vi bloggare bjuder på smakbitar (utan spoilers) från boken vi läser. Min smakbit kommer från en bok som jag nyligen fick hem. En ur personalen tyckte det var skandal att jag inte läst Sagan om Isfolket så nu lånar hon ut de böckerna ur sin egen samling bara för att jag ska kunna få läsa dem. Smakbiten kommer från sidan 5 i Häxjakten (titeln är länkad till Bokus sida där det finns mer info om boken)

"Ingenting förebådade katastrofen.

I varje fall inget påtagligt.

Årorna gnällde i sina tullar varje gång årbladen gled ned i stilla vatten. På aktertoften pladdrade de tre barnen. Deras ljusa röster genljöd ut över fjällsjön: Sols kategoriskt påstående som alltid, Dags röst lugn och lite kylig, och Livs ivrigt fabulerande och alltid nedtystad av de båda äldre.

Silje på mittoften såg på Tengel, där han satt vid årorna. Hans ögon var uppmärksamt riktade mot barnen: alltid lika orolig för att något skulle hända dem. Men de var väl tuktade, fria inom bestämda gränser, så han behövde inte baaka dem så noga, tänkte hon. Ändå förstod hon honom. Han, som endast sett ett liv i ensamhet och tomhet framför sig, hade nu fyra varelser som alla var beroende av honom och gav honom den kärlek han bara kunnat längta efter i sina hemligaste drömmar."