Sidor

tisdag 8 oktober 2013

Svart stig

Svart stig av Åsa Larsson

" I den vinande blåsten på Torneträsks is hittar man en död kvinna i en fiskeark. Hennes ögon är stelfrusna och runt vristen har hon en märklig bandformad brännskada. Vem är hon? Hur har hon hamnat i arken?
Kirunapoliserna Anna-Maria Mella och Sven-Erik Stålnacke letar efter svar tillsammans med Rebecka Martinsson som efter en lång tids sjukskrivning flyttat tillbaka till Kiruna och börjat arbeta som åklagare. Det visar sig snart att kvinnan på isen inte är det enda offret. Sökandet efter mördaren leder poliserna in i Mauri Kallis bolagssfär, där den laddade relationen mellan uppkomlingen Kallis och överklassyskonen Diddi och Inna Wattrang bildar fond åt ett drama om pengar och makt."

-----------------------------------

När jag började läsa Svart stig blev jag först alldeles stel av förfäran över att det kändes som om Larsson helt plötsligt lagt sig till med "den svenska stilen" där brottet och uppklarnandet av det har så stor betydelse utan där man istället dissikerar polisens privatliv in i minsta detalj, och helst då de negativa delarna, dvs alla problem som polisen/detektiven har. Som tur är så återgick hon ändå snabbt till det som jag gillar med henne - att berätta om brottet, bakgrunden till brottet och hur Rebecka Martinsson, Anne-Marie Mella och Erik Stålnacke tillsammans nystar upp härvan och löser mysteriet. Socialrealism i all ära men när brottet i en deckare bara används som en förevändning för att kunna kalla boken för en deckare, så är jag inte intresserad. Men Larsson återgår alltså till det som jag gillar med böckerna med Rebecka Martinsson, att berätta om bakgrunden till brottet, berätta om personerna som beter sig brottsligt och varför de gör det de gör.

Och nu tycker jag att jag börjar känna Sven-Erik Stålnacke lite bättre också. Och ju mer jag lär känna honom, desto mer tycker jag om honom. Måns vet jag fortfarande inte riktigt om jag gillar eller inte - tycker just nu att han inte riktigt hör till och inte riktigt passar Rebecka, men tiden (och nästa bok) får väl utvisa om han blir någon jag tycker eller inte tycker om.

Miljöbeskrivningarna får mig fortfarande att känna mig hemma och nästan längta efter vintern, kylan och det karga landskapet.

Det som jag faktiskt blir lite irriterad över är att man inte får reda på så mycket om syskonen Diddi och Inna Wattrangs inbördes relation och deras bakgrund. Javisst, det antyds en hel del och man förstår att det ligger mer bakom än vad man får reda på men i slutänden får man sedan inga riktiga förklaringar utan hur deras relation egentligen är lämnas hängande, och det tycker jag är synd, jag hade nog gärna velat veta mer.

Nästa bok ligger redan på nattduksbordet så jag kan fortsätta att läsa om vad som händer där uppe i norr.

Svart stig finns att köpa hos t ex

Adlibris
Bokus
CDON
Ginza




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar