Post idag

Brevbäraren hade med sig lite helgläsning åt mig idag.

Bokbloggsjerka 21-24 mars

Fredag och alltså dags för fredagsnöjet - Annikas Bokbloggsjerka! Idag ställer hon frågan

Har du sett någon pjäs eller liknande som du av en eller annan anledning tvingades att se men som du absolut inte gillade?

Om du vill får du vända på frågan för att i stället berätta om en pjäs eller liknande som alla bara MÅSTE se. 

-------------------------------------------

Nej, det har jag faktiskt inte. I skolan fick vi ibland åka iväg på teater och se någon pjäs, men jag upplevde det aldrig som tvång eller tråkigt utan tyckte det var jättekul. Så här på rak arm kan jag inte komma på någon av de pjäser vi såg, så antagligen var de väl inte sådär superbra så att de skulle gjort ett bestående intryck på mig, men då när jag såg dem så tyckte jag att det var kul.

Numera är det lite värre med teatergåendet. Jag har råkat gifta mig med en man som inte är speciellt intresserad av kulturella aktiviteter vad de än månde vara, så det är relativt sällan vi går på teater, museer eller konstutställningar. Jag håller på och tränar in honom lite smått på samma sätt som mina föräldrar gjorde med mig och hittills har det fallit väl ut, han har gillat det vi varit och tittat på, oavsett om det gällt teater, konstutställning eller museer. Men det kommer nog att ta ett tag innan han självmant föreslår att vi ska gå på någonting sådant. 

Eller hur?

Eller hur? 

Havsmannen

Titel: Havsmannen
Författare: Carl-Johan Vallgren
Format: Inb
Antal sidor: 275
Förlag: Albert Bonniers förlag

"Falkenberg i början av 1980-talet. Den unga Nella har vuxit upp i samhällets utkant. Hennes yngre bror Robert är mobbad i skolan, och Nella gör allt för att skydda honom. På så sätt hamnar hon i ekonomisk skuld till broderns värsta plågoande, som verkar vara i stånd till vad som helst. Hennes tidsfrist rinner snabbt ut. Men snart inträffar något överraskande, något som ändrar förutsättningarna för allt."

---------------------------------------------

Jag blev förälskad i Den vidunderliga kärlekens historia - den var bara så perfekt för mig. Kunzelmann & Kunzelmann var OK, men kom inte riktigt upp i samma klass som Den vidunderliga kärlekens historia. Dokument rörande spelaren Rubashov har jag inte läst ännu. Men när jag såg att Vallgren kommit ut med Havsmannen så visste jag att jag bara måste läsa den! Nu dröjde det ett tag men när jag såg att den fanns med på rean så passade jag på och köpte den äntligen. Och jag ångrar mig inte en sekund.

I början av boken kände jag inte riktigt igen Vallgren, berättelsen kändes alltför "vanlig" utan det där lite extra som jag hoppades på. Men så snart havsmannen gjorde sitt intåg så kom den "skruvade" Vallgren fram. För till viss del är berättelse ganska skruvad igen.

Havsmannen är bitvis ganska hemsk - jag blir i princip fysiskt illamående av en del av händelserna. Och jag har full förståelse om någon helt enkelt inte orkar läsa vissa delar av boken och t o m lägger ifrån sig boken för att de inte orkar fortsätta, de värsta delarna är precis så grova, hemska och ångestframkallande.

Det är inte heller lätt att läsa om hur Nella och Robert har det -jag blir otroligt illa berörd och ledsen av deras situation och det faktum att det verkar inte finnas något hopp om att nånting ska bli bättre - allt blir bara saktä sämre.

Men när havsmannen gör sitt intåg så kommer också en glimt av hopp med i handlingen. Och jag har inga problem med trovärdigheten med blandningen Falkenberg på 80-talet och ett sagoväsen, allt känns helt trovärdigt och jag sväljer det med hull och hår. Det här är den Vallgren som jag känner igen från Den vidunderliga kärlekens historia. 

Vallgren spelar skickligt på mina känslor och jag åker känslomässig berg-och-dalbana, pendlar mellan hopp och förtvivlan, genom hela boken. Havsmannen hamnar nu direkt på favoritlistan för 2014 och jag hoppas verkligen att Vallgren snart kommer ut med ännu en bok "ur fablernas värld"!  

Havsmannen finns att köpa hos  t ex

Adlibris

Bokus

CDON

Ginza (pocket)

VINNARE

VINNARE I UTLOTTNINGEN PÅ FACEBOOK AV GRAEME SIMSIONS BOK PROJEKT ROSIE
BLEV MARIE SVENSSON.

GRATTIS, MARIE!

Omslagsonsdag #36 - Böcker

Det är onsdag och då måste man ju delta i Bokpotatens Omslagsonsdag. Den här veckan är temat böcker, och det trodde jag skulle vara lätt. Men ack vad jag bedrog mig, det var inte alltför lätt att hitta omslag med böcker på bland mina böcker. Men några hittade jag i alla fall

 

 


Även om jag tycker att böckerna är jättesöta så gillar jag Tvillingarna Thorntwaites testamente allra mest. Vilken tycker du bäst om?

Blomsterspråket

Titel: Blomsterspråket
Författare: Vanessa Diffenbaugh
Format: Inb
Antal sidor: 383
Förlag: Bazar förlag

"Tänk om det enda som kan uttrycka vad du känner är blommor
Victoria Jones är ett maskrosbarn och har under hela sin uppväxt blivit skickad från det ena fosterhemmet till det andra. Det har gjort henne misstänksam och skygg, och hon har svårt att knyta an till andra människor. Det enda som intresserar henne är blommorna och deras språk.
När Victoria fyller arton måste hon klara sig själv. Hon är hemlös och ensam och allt hon har är vad fostermamman Elizabeth - den enda människa som brytt sig om henne - lärt henne: det viktorianska blomsterspråket.
En dag får hon arbete i en liten blomsteraffär. På marknaden träffar hon en ung man som till hennes förvåning också förstår blomsterspråket. Mot Victorias vilja föds ett hopp inom henne: om kärlek, en familj, ett hem. Men det förflutna med sina smärtsam,ma minnen håller henne tillbaka. Är det verkligen möjligt att någon människa kan älska henne - så oberäknelig, oförsonlig och sårad som hon är? Undan för undan förstår Victoria att även den mest skadade människa kan lära sig att visa tillit - och få tillit tillbaka."

-----------------------------------------------

Vilken överraskning den här boken visade sig vara! Jag köpte boken mest för att omslaget och titeln fick mig att tro att det här skulle vara en okomplicerad, lite lätt romantisk, berättelse, som skulle passa för mig just nu när jag gärna vill ha okomplicerad, underhållande läsning. Men vad jag misstog mig! Visst är det kanske lite romantik med också, att använda blomsterspråket kan ju inte vara annat än romantiskt, men boken är så mycket mer.

Boken fick mig att fundera lite flummigt på t ex kommunikation och/eller brist på kommunikation. Jag är inte riktigt förtjust i Victoria, jag blir ganska irriterad på henne ibland - det känns som att hon inte ens försöker att leva ett normalt liv och att hon faktiskt fullt medvetet förstör för sig själv och för andra. Jag gillar Elizabeth bättre, hon är lite av ett original, och jag hade hoppats att hon kunde fått ta lite större plats i berättelsen. Resten av personerna i boken känns mera som skuggfigurer, dom finns där men tar väldigt liten plats i handlingen. T o m Grant känns som en bifigur och man får inte lära känna honom speciellt mycket.

Det har varit svårt att skriva om mina funderingar kring Blomsterspråket utan att avslöja för mycket eftersom mycket handlade om specifika saker och personer i berättelsen. Så det här blev bara att skrapa lite på ytan för att inte komma med en spoiler.

Och även om boken visade sig vara nånting helt annat än jag väntat mig så gillade jag faktiskt Blomsterspråket.

Blomsterspråket finns att köpa hos t ex

Adlibris
Bokus
CDON
Ginza