onsdag 30 januari 2013

Vi läser februari&mars

Igår kom februari/mars-numret av Vi läser


















Det finns en hel del där som jag bara måste läsa, t ex

- I väntan på bokhyllan om Krister Henriksson som köpt grannlägenheten för att inreda som bibliotek

- Hjärtat klämtar för Klimt om konstnären Gustav Klimt

- Sfinxen i Rio om brasilianska författaren Clarice Lispector

- Perspektiv/Brunt bläck 

och självklart en massa kortare artiklar och notiser....


måndag 28 januari 2013

Gentlemän och spelare

Gentlemän och spelare av Joanne Harris

"Det nya skolåret har just börjat på S:t Oswald's, en gammal och välrenommerad internatskola för pojkar i norra England. Både personalen och skolans lärare känner en fläkt av förändring - en ovälkommen förändring. Kostymnissar, meningslöst pappersarbete och IT är det som gäller, och Roy Straitley, en excentrisk latinlärare som hör till inventarierna på S:t Oswald's, börjar till sist överväga att gå i pension, om än motvilligt.
Men under revirstriderna, gnabbet och de vardagliga kriserna på skolan ruvar en märkare hemlighet. Ett bittert agg, intensivt odlat men väl dolt under tretton år, är på väg att flamma upp. Vem är den mystiske insidern vars grymma practical jokes gradvis övergår i terror? Och hur kan en gammal, nästan bortglömd skandal bli den som får jätten Goliat på fall?"

---------------------------------------------------------------------

Jag gillar Joanne Harris sätt att skriva - man sugs in i handlingen och lever med från första till sista sidan. Både Choklad och Doften av en apelsin är såna som man bara inte kan låta bli att tycka om. Gentlemän och spelare däremot är jag lite osäker på. Visst, handlingen flyter i ett lugnt och stadigt tempo, personbeskrivningarna är målande och man lär känna alla väldigt snabbt. Men ändå är det nånting som inte är lika tilltalande som med dom andra böckerna. Kanske är det vad hon beskriver som är den stora skillnaden - de andra böckerna uppfattade jag til stor del som en slags feelgoodböcker och det var mycket känslor, positiva känslor. Den här gången är det känslor också, men nu är väldigt mycket negativa känslor, bitterhet, agg, avundsjuka och t o m hat. Choklad och Doften av en apelsin hade inslag av negativa känslor men ändå var den totala upplevelsen positiv och här är det lite tvärtom. Som vanligt har också Harris med lite annorlunda karaktärer - min absoluta favorit är Roy Straitley, den excentriska latinläraren.
Gentlemän och spelare är definitivt inte i samma klass som Choklad och Doften av en apelsin men den är inte dålig på något sätt, den är bara inte lika positiv som dom.


söndag 27 januari 2013

Tänk på 3tt tal

Tänk på 3tt tal av JohnVerdon

"En dag får Mark Mellery ett brev som avslutas med en olyckabådande uppmaning: 'Strax ska du få se hur väl jag känner dina hemligheter, tänk på ett tal vilket som helst upp till tusen och öppna det lilla kuvertet.'. Han väljer spontant 658, tittar i det förseglade kuvertet och finner exakt samma tal där.
Mark ber Dave Gurney, en pensionerad framgångsrik kriminalare, om hjälp. Gurney är till en början mest road, men snart finner han sig indragen i jakten på en intelligent psykopat och seriemördare."

-------------------------------------------------------

Det jag fastnade för när jag köpte boken var titeln och efter att ha läst baksidestexten så var jag ju tvungen att köpa den - det kändes att det här nog var en bok jag skulle gilla. Och ja, jag gillar den skarpt! Den är spännande från första till sista sidan och man fastnar och vill bara fortsätta "en sida till" för att så fort som möjligt få veta mer. Intrigen är såpass klurig att jag kommer på mig själv att sitta och försöka fundera ut hur mördaren gått tillväga. När jag lär känna Dave Gurney är det ett namn som dyker upp i skallen direkt - Michael Connellys Harry Bosch! Jag kan inte sätta fingret vad det är som får mig att tänka på honom men uppenbarligen finns det någon likhet mellan dem. Och jag gillar Dave Gurney minst lika mycket som Harry Bosch. Gurneys fru, Madeleine, är jag däremot mindre förtjust i, trots att det är med hjälp av hennes klarsynthet och kommentarer som Gurney löser gåtan.På något sätt går hennes attityd mig på nerverna.
Jag vill definitivt läsa mer om Dave Gurney! Få se om jag orkar vänta tills nästa kommer ut på svenska eller om jag ger efter och bara måste köpa den på engelska...

Tänk på 3tt tal finns att köpa hos t ex

Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

fredag 25 januari 2013

Den röda grevinnan

Den röda grevinnan: en europeisk historia av Yvonne Hirdman

"*Min mamma är grevinna, sa jag i det snoriga Hökarängen, till de inflyttade ungarna från Norrlands skogar.
Länge visste jag inte mycket mer. Och så dog hon hux flux. Nu har jag varsamt byggt upp denna mamma igen. Jag har letat efter hennes liv i gamla dagböcker, brev, skilsmässodokument, Kominterns kaderakter, den danska säkerhetspolisens material, memoarer, foton.
Hon föddes 1906 i dåvarande Tsarryssland och växte upp under det första världskriget i utkanten av Österrike-Ungern. Hon gifte sig med en utfattig baltisk greve och levde det vilda livet i Weimartidens Berlin, hon förälskade sig i en tysk kommunist och flydde med honom undan Hitler till Moskva, hon var en av de få som slapp ut innan den stora terrorn slog till. Hon var flykting i Paris och kom till Sverige på nyåret 1940. Min mammas liv utgör en liten del av mellankrigstidens historia. Alltid där ljuskäglan svepte fram.*"

----------------------------------------------------------

Visst är detta europeisk historia samtidigt som det är en berättelse om ett mycket fascinerande människoliv. Men, berättelsen föder fler frågor än den besvarar. Och författaren Yvonne Hirdman verkar själv ha reagerat ungefär på samma sätt - ju mer hon får reda på om sin mamma desto fler frågor dyker det upp.  Ofta avslutar hon ett stycke med fakta med dom nya frågor som nu dykt upp.

Jag hade önskat att få veta mer om "den röda grevinnan" - på något sätt får jag inget grepp om henne. Hon svävar någonstans  i bakgrunden men blir aldrig riktigt den centralgestalt som namnet på boken antyder. Tyngdpunkten ligger på världshistorian, henne får man egentligen inte lära känna speciellt bra. .En av dom frågor som hela tiden kretsar i mitt huvud  är om Lottie Hirdman var en kallhamrad kommunist och spion eller om hon bara var nästintill oförlåtligt naiv och lättpåverkad.

Boken finns att köpa hos t ex

Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

onsdag 23 januari 2013

Läderinbundet


Jag har fastnat totalt för de här läderinbundna klassikerna på engelska som nu finns att köpa hos några nätbokhandlare. Dom är ju så underbart vackra/snygga och det är ju lite speciellt med läderinbundet (kommer på mig själv emellanåt med att sitta och sniffa på doften av läder).

Har hittills hunnit skaffa mig fyra sådana





Sherlock Holmes           Edgar Allan Poe               Wuthering Heights                  Jane
                                                                                                                          Eyre

Adlibris                         Adlibris                             Adlibris                                 Adlibris
Bokus                           Bokus                               Bokus                                   Bokus




Och en till som är på väg













Dracula
Adlibris
Bokus

Då är frågan, vilken/vilka ska jag beställa nästa gång? Jag har hittills hittat t ex

     


Charles Dickens                The Iliad & The Odyssey        The Picture of Dorian Gray

                                         Adlibris                                   Adlibris                             
Bokus                               Bokus                                      Bokus


Tråkigt nog så har inte näthandlarna gjort det lätt och enkelt att hitta  hela serien med läderinbundna utgåvor, utan man få leta lite på måfå och hoppas på att man hittar alla så småningom.

tisdag 22 januari 2013

Djingis Khan

Det var ju inte länge sen som jag läste de tre första delarna ur Conn Igguldens Erövrarserie om Djingis och Kublai Khan. Efter att ha läst dem så hittade jag en film om Djingis Khan. Det roliga är att det verkar som att  både Iggulden och regissören/manusförfattaren till filmen nog använt sig av samma material som grund för sina berättelser, så lika är de. Filmen täcker i princip perioden som Iggulden berättar om i del 1 i Erövraren-serien: Stäppens krigare .

Filmen finns att köpa hos t ex CDON


söndag 20 januari 2013

Ingenbarnsland

Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson

" 'Hon bankade skiten ur honom. Satt gränsle över hans rygg och skrek *Saatanan sika*, djävulens svin. Hennes armar roterade som små propellrar och piskade mot hans rakade skalle så att fläsket därunder korvade sig. Ilskan inom henne kom ut i kaskader och flätorna flaxade vilt omkring. Hennes gummiansikte, vinterblekt och vaxgult, vred sig vrickat och nu våldsamt åt alla håll, slet sig loss från skelettet, blev stort och spottae snorgift'
Miira är född i Sverige. Ändå ses hon som invandrare och måste gå i en sunkig hemspråksklass. Killarna och snobbarna är mer värda och vuxna tycker att de vet bäst, men Miira vägrar låta någon bestämma över sig. Hon tänker bli statsminister eller hjärnkirurg. Proffs. Hon ska bara klara av det här med att bli tonåring först."

-------------------------------------------------------------------

Ingenbarnsland var inte helt lätt att komma igång med men när man väl vant sig vid Hetekivis stil så gick det bra. Svårigheten var att det var mycket slang, mycket talspråk och ganska korthugget. Men när man väl vant sig så var det inga problem. Nästa sak som fångade mitt öga var att Hetekivi behandlade svenskan som en del finnar behandlar finskan, hon konstruerar egna ord som bättre beskriver det som man vill få fram. Min uppfattning är att det är bara så typiskt för finnar - hittar man inte ett ord som riktigt beskriver det man vill få fram så konstruerar man ett eget - och alla förstår. Men det var häpnadsväckande att se hur någon behandlar svenskan på det sättet - det var något nytt, men samtidigt i grund och botten så bekant för en finne.

Huvudpersonen Miira är arg mest hela tiden och hon är det på det mesta. Det förvånar mig inte alls egentligen - handlingen i Ingenbarnsland utspelar sig på 80-talet, jag kom till Sverige i början på 70-talet. Det gemensamma var att bli "särbehandlad" och att behöva gå på hemspråksundervisning. Så jag förstår Miiras ilska helt och hållet, jag minns hur ilsken jag var över att behöva gå på hemspråksundervisning trots att jag inte ens kunde svenska ännu. Alla dessa "välvilliga" insatser som slog så fel förstärkte bara känslan av utanförskap.

Jag slapp alla miljonprogramsmiljöer och det som dom förde med sig när det gäller levnadsförhållanden tack vare en far som tänkte ett snäpp längre och lyckades hålla  oss ifrån den världen, men jag kan tänka mig att det var många som både bodde och levde såsom det beskrivs i Ingenbarnsland.

Köp boken hos t ex

Adlibris
Bokia
Bokus
CDON