Nummer fem från vänster av Jennifer Thompson-Cannino, Ronald Cotton, Erin Torneo"Jennifer vaknar av att någon sitter på golvet vid hennes säng,
Ett par timmar senare är hon på en polisstation - nu som våldtäktsoffer, fast besluten att sätta fast den man som bröt sig in i hennes lägenhet och vände hennes tillvaro uppochner. Hon har ansträngt sig för att lägga märke till allt och hjälper polisen att ta fram en fantombild.
Vid vittneskonfrontationen bestämmer hon sig snabbt: nummer fem är det.
Vid rättegången tvingar hon sig själv att vara stark och säker.
Det är bara det att Ronald Cotton är oskyldig. Han döms till livstid plus femtio år - men han är oskyldig.
När möjligheten att undersöka DNA dyker upp och utredningen öppnas igen tvingas Jennifer att inse att det finns två offer i hennes livs tragedi. Och Ronald undrar: vad tänker hon på, kvinnan som pekade ut en oskyldig man?"
--------------------------------------------
Vilket mardrömsscenario! För båda faktiskt - för Ronald att behöva sitta oskyldigt fängslad i elva år, och för Jennifer att veta att hon pekat ut en oskyldig man. Man börjar ju faktiskt undra hur många det egentligen är som sitter oskyldigt dömda i amerikanska fängelser. Men även om det ju framkommit många sådana här fall när det gäller USA så tror jag faktiskt att det finns liknande även i andra länder, även i Sverige. Nu tror jag att vårt rättssystem är något säkrare men ingenting kan vara 100%-igt. Så länge människor är inblandade så får man räkna med att det också ligger en hel massa fördomar, förutfattade meningar osv i botten, även här i Sverige. Visst, den så djupt rotade rasismen kanske inte finns här i samma utsträckning, men det finns trots allt en hel del förutfattade meningar även bland människor inom rättssystemet som nog ibland kan få vågskålen att väga åt "fel" håll.
Och när det gäller Jennifers utpekande - undrar hur många av oss, ens när situationen är lugn och sansad, klarar av att komma ihåg exakt hur en person ser ut och sen kunna peka ut den personen bland en grupp andra. Trots att jag är bättre på att komma ihåg utseende än att komma ihåg namn, så behöver det inte gå allas så lång tid för att jag ska missa och/eller komma ihåg någon detalj fel - och hjärnan fyller ju sen själv i det som man inte rikigt kommer ihåg.
Det mest fantastiska är ju sen att Ronald faktiskt klarar av att förlika sig med det som hänt och förstå Jennifers agerande och faktiskt förlåta henne.
Nummer fem från vänster är lättläst, engagerande och väcker en hel massa funderingar om rätt och fel och om förlåtelse.
Picking Cotton , hemsida för boken med trailer, fallbeskrivning osv.
Tack Libris Förlag för rec.exet!
Nummer fem från vänster finns att köpa hos t ex
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar