Veckans bokbloggsfråga - vecka 15

Det är så tråkigt väder igen att jag tappar lusten med allt och helst skulle bara vilja lägga mig i sängen och dra täcket över mig. Och det verkar som att katterna känner ungefär likadant - de som i vanliga fall gnäller direkt på morgonen om att få gå ut i kattgården och gärna stannar ute hela förmiddagen, är nu fullständigt nöjda med en vända ut på 10 minuter för att sen halvsova i soffan.

Jag ska i vilket fall som helst försöka få lite gjort idag och om inte annat så har jag ju en hel del att läsa. Först Veckans bokbloggsfråga som ställs av Barnboksbloggen. Den lyder

Har du läst några läsvärda deckare den senaste tiden? Eller finns det några deckare som du ser fram emot att läsa, kanske redan nu i påsk? Vad är det förresten som utmärker en bra deckare, enligt dig? 

----------------

Några av de senaste är







Behandlingen av Mo Hayder (titeln är länkad till recensionen och där finns mer info om boken)
Mo Hayders böcker är alltid bra, men man får vara beredd på bestialiska mord, detaljerade äckelbeskrivningar, mycket våld och en hel del blod.









Fixaren av Gabriella Ullberg Westin som jag ska recensera inom kort (titeln är länkad till förlagets sida - gå in på "läs mer" på den sidan så finns där mer info om boken)
Den här serien tycker jag väldigt mycket om.










Deckare som jag ser fram emot att läsa i påsk är nog min "3 för en"-bok av Maria Lang. "3 för en" är alltså en riktig tjockis med 3 böcker (Mördaren ljuger inte ensam, Farligt att förtära, Inte flera mord!) i en enda samlingsbok.



En bra deckare? Det beror nog helt och hållet på vilken typ av deckare det är. Mysdeckare ska inte innehålla alltför mycket våld och blod, iställetgärna innehålla något mer än bara deckarintrigen(t ex som Mårtenssons deckare som också innehåller historia, konst osv). Den andra ytterligheten bland deckare ska innehålla massor med våld, blod, brutala och bestialiska mord, gärna seriemördare osv. Det som gäller för båda typerna, och allt däremellan, är ett intressant persongalleri, där det finns i alla fall en person som jag kan tycka om eller sympatisera med. Intrigen får gärna vara klurig och slutet oförutsägbart, men ibland stöter man på deckare där man kan klura ut allt i förväg men som ändå är väldigt bra därför att det finns så mycket annat som gör boken läsvärd.