Motstånd: dagbok från ett ockuperat Frankrike av Agnés Humbert
När Paris föll under tyskt styre sommaren 1940, startade Agnés Humbert tillsammans med nio kollegor och vänner den första organiserade motståndsrörelsen i Frankrike. Gruppen, som kom att kallas för Résistance (Motstånd), var den första i sitt slag och fick följdverkningar utanför Frankrikes gränser.
1941 förråddes gruppen och togs till fånga av Gestapo. Sju män dömdes till döden, en åttonde tog sitt liv efter brutal tortyr, Agnés Humbert deporterades till Tyskland och sattes i arbetsläger.
Motstånd är hennes dagbok från den 7 juni 1940 till den 11 juni 1945, då hon kunde återvända till Frankrike igen. Det är ett direkt vittnesmål från en kvinna som vägrade ge upp sin tro på mänskligheten, och en vältalig hyllning till hennes nära vänner som kämpade och dog i rättvisans namn.
---------------------------------------------------
Jag visste att det fanns en motståndsrörelse i Frankrike under andra världskriget, men så mycket mer om det visste jag inte förutom då det som man fått sig till livs genom olika TV-serier. Genom att läsa Motstånd hoppades jag att få veta mer om den organisationen. Jag blev lite besviken när det sen visade sig att Motstånd inte handlar så mycket om själva organisationen utan handlar om en kvinnas upplevelser under åren i arbetsläger i Tyskland. Det är ju en dagbok, men Agnès Humbert är så saklig i tonen att det ändå inte känns riktigt som en personlig dagbok. I en dagbok brukar man nog ofta låta känslorna svalla lite mer än så här. Visst är Motstånd värd att läsa, men jag saknar mer info om motståndsrörelsen och deras verksamhet. Och jag skulle också ha velat veta mer om vad som hände sen...sen när hon kom hem till Frankrike - vad hände med hennes släktingar, med dom övriga överlevande i den grupp som hon tillhörde inom motståndsrörelsen. Jag känner att det var väldigt många frågor som blev obesvarade...