En glänta i skogen

En glänta i skogen av Ola Larsmo

"Alla på orten vet vad som hände under kriget, men ingen vill tala med honom om det.
I ett litet brukssamhälle i västra Sverige pågick en livlig trafik mellan Norge och Sverige under andra världskriget. Flyktingar gick över gränsen och den norska motståndsrörelsens kurirer kom och vände åter. Kriget kom allt närmare.
Mer än ett halvt sekel senare kommer Johan till den lilla bruksorten för att på plats göra efterforskningar inför sin magisteruppsats om den norska motståndsrörelsen. Tillsammans med Marianne, en kvinna som han trevande inleder ett kärleksförhållande med, söker han sig envist tillbaka i tiden, tillbaka till den glänta i skogen och de krigshändelser alla känner till, men som ingen vill tala om."

--------------------------------------------------------

Det är inte ofta som jag lägger en bok åt sidan utan att ha läst klart, men den här gången gjorde jag precis det. Jag blir inte klok på En glänta i skogen och jag hittar ingen röd tråd i berättelsen, ingenting som driver mig att läsa vidare. Karaktärerna är som skuggor utan substans och på något sätt känns det som att författaren kämpat med att lägga nån slags mystiskt skimmer över dem och deras göranden, men tyvärr inte lyckats. Efter att ha läst nästan halva boken och bara blivit uttråkad känns det som bortslösad tid att läsa vidare och då erkänner jag mig besegrad och lägger undan boken - man kan inte vinna varje gång. Kanske någon annan kan hitta det läsvärda i En glänta i skogen, men den personen är inte jag.