söndag 23 december 2018

En smakebit på søndag - En sekund är jag evig

Nu är det snart julafton och jag är väldigt glad över att vi hade möjlighet att sätta igång med julstöket rätt så tidigt så slipper vi stressa de här sista dagarna innan det är jul. På lördagen griljerade vi skinkan så nu är julmaten klar att bara ta fram när det väl är dags. Det blev också lite pyntande på lördagen, alla tomtar måste ju tas fram. På söndagen ska maken hämta min bror som ska fira jul hos oss och så ska de klä granen. Sen är vi klara med allt julstök och kan ta det lugnt. Men söndagen börjar i alla fall med En smakebit på søndag som den här gången anordnas av Flukten fra virkeligheten. Det går ut på att man ska bjuda på en smakbit från boken man läser och det finns bara en regel = no spoilers!

-----------------------------

Min smakbit kommer från sidan 42-43 i En sekund är jag evig av Maria Gustavsdotter (titeln är länkad till förlagets sida där de finns mer info om boken)


"Hon tog stöd mot bordet då hon reste sig och höll sedan ena handen mot väggen medan hon långsamt gick bort mot bädden som hon delade med min styvfar. Jag hörde mer än såg hur hon drog av sig sitt förkläde, sin klänning och sin hätta. Så hörde jag halmen prassla då hon kröp ner i bädden.
Jag satt kvar på bänken och betraktade glöden en stund till. Min sista tanke var att jag dagen därpå skulle tala med mor och berätta vad jag sagt till Anders, för det skulle göra henne glad.
Men dagen därpå kunde jag inte tala med min mor. De sista ord jag sa till henne skulle för alltid vara frågan om min styvfar knuffat henne. Och hennes sista ord till mig skulle alltid vara en lögn."










lördag 22 december 2018

Recension: Vajlett och Rut av Karin Alfredsson

Titel: Vajlett och Rut
Författare: Karin Alfredsson
Format: Inbunden
Antal sidor: 294
Förlag: Bokfabriken
Recensionsexemplar

"Det är sant. Vajlett tror inte på aga. Hon tror inte heller på att följa bibelorden lika slaviskt som barnen i Granträskåsen är vana vid. Hon vet att det finns föräldrar som tycker att ungarnas nya skolfröken är alltför slapphänt och inte gudfruktig nog. Men on står på sig, vänjer sig nog vid hur sladdret går. Hon är inte den enda det pratas om.
Nej, bytelefonen går även om andra. Till exempel om den nya postfröken och hennes hår. Rut är den enda kvinnan i byn som är kortklippt, kanske för att hon inte är rädd för Guds straff. När Vajlett hör vad barnens mödrar sagt om postfröken är hon tacksam att hon stått emot frestelsen att själv ta fram saxen.
Ändå har de inte hört allt. Ingen mer än Vajlett och Rut har en aning om känslorna som växer så starkt mellan dem, Gud förbjude..."

----------------------------

Den här boken dök upp som en överraskning från förlaget och det blev jag glad över. Jag har inte läst något av den här författaren tidigare och tycker det är intressant att stifta bekantskap med sånt jag inte läst förut, ibland kan man ju hitta nya favoriter på det sättet.

Jag blir full i skratt när jag läser den här boken, inte för att den skulle vara en "humorbok" utan för att jag känner igen så mycket i den. Jag är själv uppvuxen i en liten (verkligen liten på den tiden) stad i norr och det fanns väldigt många frikyrkliga i den staden. Mycket var omgärdat av outtalade regler som alla skulle känna till och rätta sig efter. Skoldagen började med en morgonsamling i stora salen där alla skulle närvara och lyssna på en liten "predikan", lite allmänna förmaningar till elever och så sjöng vi ett par psalmer. Självklart skulle man stå upp hela samlingen igenom och varje morgon var det minst en (som inte hunnit äta frukost) som svimmade. Precis som i Granträskåsen skvallrades det flitigt ute på stan och alla visste "allt" om alla och man höll koll på varandras liv och leverne, det var mer än en gardin som fladdrade till när man steg ut på gatan.

Relationen mellan Vajlett och Rut är intressant och nånting helt otänkbart i samhället som de lever i och det är de båda väldigt medvetna om och håller därför igen en hel del. Vajlett är nog den som bromsar hårdast, Rut har ju redan tidigare varit med om en del på grund av sin läggning. Beskrivningen av deras relation är väldigt inkännande och får mig som läsare att verkligen känna sympati för både Vajlett och Rut.

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken och känner att jag nu måste se till att läsa annat också av den här författaren.

Tack Bokfabriken för rec.exet!

Mer om författaren och hennes böcker finns på Karin Alfredssons websida

Vajlett och Rut finns att köpa hos t ex

Adlibris Inbunden/E-bok
Bokus Inbunden/E-bok
CDON Inbunden


Veckans bokmärke vecka 51



Vad har du mellan sidorna den här veckan? Är det senaste kvittot från ICA, ett gem från jobbet eller kanske du också alltid använder ett bokmärke? Är det inte dags att visa upp vad du använder just nu? Eller kanske du är som jag, samlar på bokmärken? Oavsett vad du använder, visa upp det! Lägg gärna en länk i kommentarerna så jag också kan se vad du har mellan sidorna.


------------------------------


Ett loppisfynd igen! Det bästa med bakluckeloppisar är att det verkar som att en del av försäljarna tar på morgonen och krafsar ner vad de nu råkar ha i byrålådorna eller bordet och lägger det till försäljning. Det här är ett litet näverarbete och säljaren hävdade bestämt att det var ett bokmärke, så ja får väl tro på hen. Det är ju i alla fall rätt storlek för att vara ett bokmärke.


fredag 21 december 2018

Helgläsning vecka 51

Även om vi kommer att fira en lugn jul och försöker se till att undvika många av alla "måsten" för att slippa stressa så finns de alltid lite att göra ändå för att det sen ska bli så där mysigt och trevligt på julafton och att vi då kan ta det riktigt lugnt, äta gott och bara slappa större delen av dagen för det mesta har vi ju gjort färdigt i förväg. Så idag står julpynt på schemat och kanske lite tvätt. Imorgon ska skinkan fixas och på söndag är det dags för den där sista finslipningen. Så den här helgen kan det hända att jag inte får så mycket lästid, trots att jag såklart försöker läsa så mycket som möjligt (t ex så är det ju perfekt att sitta och läsa medan man väntar på att skinkan blir klar i ugnen)

Det jag tänkt läsa den här helgen är


En sekund är jag evig av Maria Gustavsdotter











Den som ser av Joe Heap













Vitt ljus av Kerstin Wixe








Vad ska du läsa i helgen?

Veckans citat vecka 51




torsdag 20 december 2018

Recension: Vägen till London av Alix Rickloff

Titel: Vägen till London
Originaltitel: The Way to London
Författare: Alix Rickloff
Översättning: Sofi Rydell
Format: Inbunden
Antal sidor: 429
Förlag: HarperCollins Nordic
Recensionsexemplar

"Lucy Stanhope lever ett bekymmerslöst liv bland Singapores societet. Men när andra världskriget kommer allt närmare tvings hon bryta upp och ta sig till sin mosters gods i England.
Kontrasten är total. Landet hon anländer till är grått och kallt och har härjats hårt av kriget. Alla är som främlingar för henne, även hennes moster. Så när Lucy träffar Billy, en evakuerad pojke som rymt för att söka upp sin mamma i London, erbjuder hon sig att följa honom.
I London finns en chans för Lucy att börja på nytt och uppfylla sina drömmar. Men resan blir inte som hon tänkt. Snart tvingas hon omvärdera allt hon tidigare trott på, och inser att drömmen kanske finns närmare än hon anar..."

-----------------
Jag har läst en bok av den här författaren tidigare (länk till recension längre ner på sidan) och den tyckte jag om så jag ville såklart läsa den här också när jag såg den. Andra världskriget och efterkrigstiden i England är intressant att läsa om och det var nog en till av orsakerna att jag blev intresserad av den här boken.

Lucy är en bortskämd rikemansdotter som lever "det ljuva livet" i det smått dekadenta Singapore. Hon har en frihet där som nog hade varit otänkbart och högst opassande för en ung dam i England. Det blir såklart en chock när hon kommer till ett land som är krigshärjat och där hon blir tvungen att rätta sig efter andra regler än vad hon är van vid. Det gör också att hon blir tvungen att äntligen bli vuxen, klara sig själv och kunna ta beslut om sitt eget liv.
Billy, den evakuerade pojken som Lucy slår följe med är en riktig spjuver med något hyss på gång mest hela tiden och jag kan inte låta bli att gilla honom.

När jag läser den här boken känns det som om jag tittade på en gammal engelsk film , både karaktärerna och själva handlingen påminner väldigt mycket om det som fanns i sådana filmer och jag bara älskar det.

Vägen till London är en lättläst och underhållande roman som jag tyckte väldigt mycket om att läsa. Alic Rickloffs böcker passar mig verkligen som en hand i handsken så jag hoppas verkligen att det inte dröjer alltför länge innan det kommer en bok till av henne.

Tack HarperCollins Nordic för rec.exet!

Andra böcker av den här författaren jag läst och recenserat

Dimmornas hus

Mer info om författaren och hennes böcker finns på Alix Rickloffs websida

Vägen till London finns att köpa hos t ex

Adlibris Inbunden/Pocket/E-bok
Bokus Inbunden/Pocket/E-bok
CDON Inbunden/Pocket


Helgfrågan vecka 51


Idag lagade vi morotslådan färdig till julen och maken städade en del, så snart är vi färdiga med julstöket. Allt är handlat färdigt, det enda som återstår är sånt som t ex mjölk, som ska inhandlas på söndag. Sen bör vi kunna låsa dörren och ta det lugnt över hela julhelgen. Det är snart dags för mig att ta min vanliga kvällsvila i soffan men innan dess ska jag svara på Mias Helgfråga, som den här veckan handlar om julklappar. Frågan lyder

Har du köpt några hårda paket till någon? Alltså böcker.
Bonusfråga: Hur firar du jul i år?

---------------

Självklart blir det hårda klappar till både maken och brorsan, båda gillar ju att läsa. Tyvärr fick jag inte tag på exakt den boken jag hade velat köpa åt brorsan, men han kommer nog att gilla den jag köpt också. Maken valde själv sina julklappsböcker så han fick det han ville ha.

Hemma hos oss blir vi tre som firar jul tillsammans, brorsan, maken och jag. Vi firar som vanligt, det vill säga med fokus på lugn och ro. God mat, en del tv-tittning, en massa läsande och mycket vila. Och absolut inga måsten eller stress.

GOD JUL!