Det är grått och trist ute, dvs perfekt väder för att sitta inne och läsa. Idag blev jag "uppjagad" relativt tidigt av att det pågick SM i kattracing i korridoren utanför min sovrumsdörr och varannat varv inbegrep en runda inne i sovrummet. Och nu när jag gått upp och håller på och fixar te för att sen sätta mig och läsa så känns det perfekt med att börja dagen med att delta i Annikas Bokbloggsjerka. Den här veckan undrar honÄr det bara jag som kan bli ”sjukligt” förtjust i en karaktär i en bok eller på tv/film?
------------------
Den här frågan passar inte mig alls så
Antagligen är jag ganska avvikande med det här svaret men nej, jag har faktiskt aldrig blivit "sjukligt" förtjust i någon karaktär.
Jag tittar inte så mycket på TV och följer nästan inga serier så TV-karaktärer går bort helt för min del.
Men böcker läser jag ju. Och visst finns det karaktärer som jag tycker om, men det är boken som helhet (både handling och karaktär) som får mig att fastna. Karaktärer som jag gillar och trivs med är t ex
Homan i Mårtensons mysdeckare
Veera i Pia F Davidsons Så tuktas en svinpäls och I likets vänkrets
Men i båda fallen gäller att även i de av böckerna där just den här karaktären t ex håller sig mer i bakgrunden så blir jag inte störd av det eller saknar hen speciellt mycket så länge boken annars är bra.
På något sätt hör ju handling och karaktärer ihop. En bra handling med usla karaktärer, eller en usel handling med bra karaktärer är ju inget vidare :)
SvaraRaderaHoman i Mårtensson böcker är en charmig karaktär.
SvaraRaderaVilken förtjusande bild av en bokläsande nyckelpiga!
SvaraRaderaKan kan bli himlastormande förälskad i en karaktär trots att handlingen kanske inte ger mig så mycket. Det påverkar ju helt klart min känsla för boken i efterhand.
SvaraRaderaDet er mange "helter" som en lett blir begeistret for på grunn av deres egenskaper og gode sider, og det er jo bra. Verre er det om en blir sjarmert av forbryteren!
SvaraRaderaTrevligt att se att vi är fler som tycker att det behövs mer än bra karaktärer för att väcka riktig förtjusning.
SvaraRaderaAtt bli sjukligt förtjust är inte heller min grej men jag bli förtjust i vissa karaktärer :)
SvaraRaderaInga karaktärer som jag direkt var bekant med.
SvaraRaderaDet är klart att följer man inte tv-serierna är det inte lätt att hitta kärleken just där ;)
SvaraRaderaJag gillade Homan förr i tiden men nu för tiden tycker jag han mest har blivit gubbsjuk! Härligt med SM i katt-race (fast möjligen inte hur tidigt som helst på morgonen)
SvaraRaderaKänner igen mig i ditt svar!
SvaraRaderasjukligt är kanske en överdrift
SvaraRaderaFörr tittade jag mycket på serier, men nu läser och skriver jag mest.
SvaraRaderaDet var inga karaktärer jag känner till :)
SvaraRaderaKanske tur att vi har bara en katt, jag kan tänka mig att två är betydligt livligare.
SvaraRaderajag fäste mig mera vid citationstecknen är sjukligt
SvaraRaderaSå tuktas en svinpäls är jag lite nyfiken på.
SvaraRaderaHoman fick komma med hos mig också. En av mina absoluta favoritkaraktärer från böcker. Han är så mysig.
SvaraRaderaJag är tvärtemot, har ganska lätt för att bli förtjust i de jag träffar mellan pärmarna :)
SvaraRaderaI nedre tonåren var jag förälskad i spelmannen Jon i Margit Söderholms Driver dagg faller regn. Ack ja, det var tider det …
SvaraRaderaDet är väl i grund och botten bättre att spara på kärleksyttringarna till fiktiva personer för att i stället ge dem till folk IRL!
SvaraRaderaJag gillar också Veera i "Så tuktas en svinpäls".
SvaraRaderaJag gillar nog mer karaktärer som visar sig sympatiska men klart är de snygga med så är det toppen.
SvaraRaderaVar så för mig också. Ingen karaktär som sitter fast
SvaraRadera