Titel: StalkerFörfattare: Lars Kepler
Format: Inbunden
Antal sidor: 602
Förlag: Albert Bonniers förlag
"Ett filmklipp skickas till Rikskriminalpolisen. Någon har stått i trädgården och smygfilmat en kvinna genom fönstret. Nästa dag hittas hon död till följd av bestialiska skär- och sticksår.
En ny film på en annan okänd kvinna kommer till polisen. Det finns ingen mäjlighet att identifiera henne innan tiden rinner ut.
Maken som hittar henne mördad blir så traumatiserad att han städar hela huset och bäddar ner henne i sängen. Han kan ha sett något avgörande, men hans akuta chocktillstånd hindrar polisen från att genomföra sina förhör.
Psykiatrikern Erik Maria Bark kallas in för att hypnotisera honom - men det mannen berättar i den djupa transen får Erik att börja ljuga för polisen.
Om lamporna är tända kan en stalker se dig utifrån, men om lamporna är släckta kan du inte se en stalker som redan är inne."
-----------------------------------
Stalker är femte delen i Keplers serie med Joona Linna. Eftersom jag läst de tidigare delarna så var det en självklarhet att köpa även denna när den nu ingick i årets bokrea. Inte nog med det - jag har sett många tycka att Stalker är urbra och riktigt läskig.
Det som kändes riktigt obehagligt tycker jag var den här tanken att sitter man inne med lamporna tända så kan någon se dig utifrån men du kan inte se om ngn står ute i mörkret. Och jag är igen tacksam för att jag var förutseende nog att läsa boken när min man var hemma - har man livlig fantasi så gäller det att tänka sig för innan man läser något som kan vara skrämmande. Och med tanke på hur vi bor så vill man gärna dra för gardinerna när det blir mörkt ute om man läser nånting skrämmande och är ensam hemma. Ser man nånting flimra till i dagsljus eller ser katterna reagera på nånting utanför så vet man att det bara är grannen som snubblar omkring i skogen men är det mörkt så är inte grannen det första man tänker på.
Jag vet inte om det var att jag hade för stora förväntningar på Stalker (och borde alltså ha väntat ett tag till innan jag läste den) eller vad det var, men efter det första obehaget så ville det sig inte riktigt och det blev inte alls så spännande som jag hade trott att boken skulle vara. Och slutet blev jag helt klart besviken på.
Jag har ju hela tiden gillat Joona Linna och i den här boken tyckte jag ännu bättre om honom än tidigare. Han kändes mer levande och verklig nu än i de tidigare böckerna.Men jag tyckte det var synd att Joona och Saga inte fick större utrymme i boken än vad de fick - de två är ju mina favoriter i den här serien.
Precis som i de tidigare delarna i serien är det högt tempo och korta kapitel i Stalker vilket gör den väldigt lätt- och snabbläst så det går undan att komma igenom de ca 600 sidorna. Och trots att jag nu inte var helt nöjd så lär jag köpa även nästa del när den kommer för trots allt är det en serie jag gillar även om Stalker inte riktigt var så spännande som jag hade förväntat mig
Mina recensioner på delarna 1-4
Hypnotisören
Paganinikontraktet
Eldvittnet
Sandmannen
Det som kändes riktigt obehagligt tycker jag var den här tanken att sitter man inne med lamporna tända så kan någon se dig utifrån men du kan inte se om ngn står ute i mörkret. Och jag är igen tacksam för att jag var förutseende nog att läsa boken när min man var hemma - har man livlig fantasi så gäller det att tänka sig för innan man läser något som kan vara skrämmande. Och med tanke på hur vi bor så vill man gärna dra för gardinerna när det blir mörkt ute om man läser nånting skrämmande och är ensam hemma. Ser man nånting flimra till i dagsljus eller ser katterna reagera på nånting utanför så vet man att det bara är grannen som snubblar omkring i skogen men är det mörkt så är inte grannen det första man tänker på.
Jag vet inte om det var att jag hade för stora förväntningar på Stalker (och borde alltså ha väntat ett tag till innan jag läste den) eller vad det var, men efter det första obehaget så ville det sig inte riktigt och det blev inte alls så spännande som jag hade trott att boken skulle vara. Och slutet blev jag helt klart besviken på.
Jag har ju hela tiden gillat Joona Linna och i den här boken tyckte jag ännu bättre om honom än tidigare. Han kändes mer levande och verklig nu än i de tidigare böckerna.Men jag tyckte det var synd att Joona och Saga inte fick större utrymme i boken än vad de fick - de två är ju mina favoriter i den här serien.
Precis som i de tidigare delarna i serien är det högt tempo och korta kapitel i Stalker vilket gör den väldigt lätt- och snabbläst så det går undan att komma igenom de ca 600 sidorna. Och trots att jag nu inte var helt nöjd så lär jag köpa även nästa del när den kommer för trots allt är det en serie jag gillar även om Stalker inte riktigt var så spännande som jag hade förväntat mig
Mina recensioner på delarna 1-4
Hypnotisören
Paganinikontraktet
Eldvittnet
Sandmannen
Jag läste Stalker i samma veva som vi hade inbrott hemma hos mina föräldrar så det blev lite jobbigt där ett tag :( Men förstår varför jag oftast har mörkt inne och läser helst i rum som är svåra att titta in i!!
SvaraRadera