Tisdagsutmaningen: magi, mystik och metafysik

Kulturkollos Tisdagsutmaning står på tur nu, trots att det redan är onsdag.Veckans tema hos Kulturkollo handlar om magi, mystik och metafysik, alltså går tisdagsutmaningen också på det temat. Och frågan lyder

Veckans utmaning går ut på att fundera på var din gräns går när det gäller magi, mystik och metafysik i populärkultur? Hur mycket övernaturligt tål du i böcker, tv-serier och/eller filmer? Det kanske till och med skiljer sig mellan de olika medierna. Är du kanske en sådan som går ”all in” och sväljer allt som författaren serverar eller är du en halvskeptiker som köper lagom dos eller kanske är du en fullblodsskeptiker, som inte vill ha något yttepytte litet magiskt inslag alls. 

----------------------------

Hur mycket övernaturligt jag tål i böcker, tv-serier och/eller filmer?

Böcker: Jag har ju börjat läsa fantasy lite smått och det känns väl OK till en viss gräns. Min gräns där är väldigt lätt att definiera - jag vägrar befatta mig med vampyrer, varulvar och zombies! Självklart finns det då undantag och i t ex Gail Carrigers serie om Alexia Tarabotti är det OK med vampyrer och varulvar eftersom böckerna är så fulla av humor och beskrivningarna faktiskt får mig att skratta. Klassiker (t ex Bram Stokers Dracula) är också ett undantag från regeln.

TV-serier/filmer:  Där vill jag överhuvudtaget inte ha något övernaturligt - inga vampyrer, varulvar, zombies eller någon typ av monster. Jag tittar alltså definitivt inte på några av de populära serierna, t ex The Walking Dead. Jag orkar helt enkelt inte intressera mig för något sådant, det går över gränsen för mig. En tecknad film med Carrigers serie skulle jag däremot definitivt se.

Men det finns en typ av övernaturligt där min gräns nog inte är lika rigid och det är magi, häxor, trollkarlar, vättar osv. Jag gissar på att orsaken till att jag är mer tillåtande där är för att den typen av övernaturligt känns mer verklighetsförankrat. 

Så jag är nog, i alla fall än så länge, en "halvskeptiker"som kan godta en del men där mycket inte går hem alls.