"Familjen Lunds hus på Lindängstorget är till salu. Efter Johns otrohet har paret separerat och plötsligt är Cecilia varannan-vecka-mamma. För att döva sin saknad efter familjelivet kastar hon sig in i arbetet som barnmorska och låter sig uppslukas av dramatiken på förlossningen. Medan omgivningen förväntar sig att hon ska gå vidare och fullfölja skilsmässan har hon själv inte riktigt hunnit tänka efter.
Singellivet känns ovant och svårt, men kanske kan mötena med John hos terapeuten hjälpa henne att få ordning på tillvaron?"
------------------------------------------------------
Jag tog med Systerskap att läsa när jag var hos frissan och den var perfekt att läsa i det sammanhanget. Den är lättläst, handlingen är enkel att följa, personerna är trovärdiga och det är sådär lagom medelsvensson-anda över det hela. Men, jag blir lite smått irriterad över vissa saker. Det sägs att Katerina Janoouch skriver så insiktsfullt om relationer. Visst kan det vara så, men det här är så långt ifrån verkligheten som man kan komma, snarare är det en dröm on hur man skulle vilja att det var....att ev skillsmässor pga otrohet gick så lugnt till, att ev tonårs- och ungdomsproblem var så lätta och enkla att hantera. På något sätt upplever jag att hon inte alls skriver trovärdigt om relationer, hon bara beskriver hur hon (och många andra) skulle vilja att det var...
Vredens tid som du läser nu gillade jag verkligen, ska bli kul sen att läsa den recensionen :)
SvaraRadera