fredag 13 november 2020

Fem en fredag vecka 46:Hjälp

 

Det blev inte någon sovmorgon den här fredagen som det brukar bli på fredagarna, däremot har det varit en hel del annat att göra så det är först nu jag kunnat ta tid till att svara på frågorna elisamatilda ställer i Fem en fredag. Temat den här veckan är

HJÄLP

---------------

1. När behövde du senast hjälp med något?
Jag behöver numera ofta hjälp med en massa och idag på förmiddagen behövde jag hjälp av maken att ta ner lunchen  för att den hamnat så högt upp i kylskåpet att jag inte kom åt den.

2. Inom vilket område är du den som hjälper andra?
Jag är lite av en allmänfixare, en problemlösare inom många olika områden. När jag jobbade så anställdes jag ofta på platser som behövde styras upp eller där det fanns något specifikt problem som måste lösas. Nu när jag inte jobbar är det fortfarande problemlösning som är min starka sida - även om jag inte längre kan lösa problemen rent fysiskt så kan jag fortfarande lösa dem teoretiskt och så får andra testa om teorin fungerar som det är tänkt.

3. Vad skulle gå bättre om du inte gjorde det själv?
Det mesta numera - det finns en hel del som jag kan göra själv men som av praktiska skäl går snabbare och bättre om någon annan gör det.

4. Brukar du ta hjälp av dina grannar?
Har vi faktiskt alltid gjort för vi har haft turen att nästan alltid ha bott i områden  där man har mycket kontakt med grannarna. Och speciellt nu när vi bor i villa så hjälps herrarna i området varandra med lite smått och gott.

5. Vad hjälpte du oftast till med hemma som liten?
Jag var nog med och hjälpte till med det mesta hemma - tvätt, städning, matlagning osv. Det förväntades faktiskt att vi barn skulle hjälpa till i hemmet. Under tonåren var jag sen barnvakt åt mina småsyskon, hade hand om tvätten på egen hand osv

OBS! Du har väl sett att jag lottar ut ett ex av Midnattsbiblioteket här på bloggen? Regler och anmälan finns HÄR

9 kommentarer:

  1. Kikar in på dina svar. Mina barn fick också ta hand om tvätten när de blev lagom gamla och jag gjorde nog det när jag fortfarande bodde hemma (flyttade när jag var 16). Mamma "råkade" förstöra några plagg i tvätten och då insåg jag att det var bättre jag gjorde det själv.

    SvaraRadera
  2. Problemlösare ser jag också mig själv som, det är ofta jag som får klura ut någon smart lösning till problem =) Jag gillar det, det känns som att man har något speciellt sätt att se på problem =)

    SvaraRadera
  3. jag är kort så maken får ta fram en hel del grejer.

    SvaraRadera
  4. Gillar den lilla statyn eller vad det nu är som du visar överst! Barnen blev tvungna att lära sig hantera tvättstugan, sedan deras mor (jag) gått i tvättstrejk ... funkade kanonbra.
    https://klimakteriehaxan.blogspot.com/2005/08/g-i-tvttstrejk.html

    SvaraRadera
  5. Eftersom jag inga syskon hade så var mitt hemarbete lika med noll när jag växte upp.
    Jo, jag får ta hjälp av trappstegen i mångt och mycket.

    SvaraRadera
  6. Har alltid velat vara en problemlösare, inte praktiskt, utan mera teoretiskt. Tror inte att jag lyckats med det.
    En sak som jag också skrev i mina svar är att det är så många saker högt upp som jag inte når längre. Tur att jag har en man som är 1,95 m lång...

    SvaraRadera
  7. Det är kul att se att så många av oss verkar ha grannar som man gillar. Det bådar gott tycker jag! Ha en bra helg!

    SvaraRadera
  8. maken får också ta ner saker från hyllor åt mig. och somliga andra saker gör han bättre än jag i hushållet så då får han göra det. visst är det bra med grannar en känner och kan byta tjänster med. och jag hjälpte till mycket i hemmet med allt möjligt

    SvaraRadera
  9. Problemlösare behövs, de är åtråvärda också på arbetsmarknaden. Och självklart kan du hjälpa till med goda råd även om du inte jobbar längre. Jag var ensambarn så jag har aldrig passat syskon, har inte saknat det direkt heller.

    SvaraRadera