Recension: Berätta aldrig det här av Frida Boisen

Titel: Berätta aldrig det här

Författare: Frida Boisen

Format: Inbunden

Antal sidor: 377

Förlag: Bookmark förlag

Recensionsexemplar (Se "Om")

"Mors dag 2007. Frida glömmer att ringa och att skicka blommor till sin mamma Rosita. När on även missar moderns telefonsamtal har hon igen aning om att katastrofen är ett faktum. Dagen efter kommer beskedet att Rosita hittats död. Men det är när Frida upptäcker hennes sista hälsning som världen fullkomligt rämnar.

Berätta aldrig det här är en gripande självbiografisk roman om en skavande mor-dotter-relation som utmynnar i en tragedi. På ett lika litterärt som lättillgängligt språk navigerar författaren genom då- och nutid, och kombinerar bottenlöst mörker med rak humor och oförställd öppenhet i sin strävan att bryta rådande tabun."

---------------

Så fort jag såg den här boken visste jag att den skulle bli svår att läsa och kanske ännu svårare att recensera, men jag hade nog ingen aning om HUR svårt det skulle bli. Inte nog att min egen mor gick bort under ganska traumatiska förhållanden, men jag blev själv allvarligt sjuk (inte pga boken utan av rent fysiska skäl) medan jag bearbetade bokens innehåll i mitt huvud.

Jag stötte på hinder redan första sidan för när jag kom till de sista raderna var jag tvungen att lägga ifrån mig boken, jag klarade just då inte mer. Men när detta upprepades gång på gång så insåg jag att det var något speciellt med just slutet av den sidan...och det var det. På slutet hänvisas det till moderns död i maj och det var då min egen mor dog och hittades tyvärr först i slutet av juni.

Det här är en otroligt utlämnande bok om en dysfunktionell relation mellan mor och dotter och det värsta av allt är att jag känner mig så mycket i den, de känslor som virvlar omkring i en, känslan av att man helt enkelt inte orkar och att man av ren självbevarelsedrift bryter kontakten, och sen självförebråelserna när mamman dör under den perioden. Varför höll jag inte kontakten, varför blev det så här? Tänk om jag bara hade... alla de där funderingarna som dyker upp när man minst anar det. Att innehållet i den här boken sammanfaller så totalt med min egen historik med min mor gjorde den extra svår att läsa. En annan av mina betänkligheter var hur mycket jag var beredd att dela md mig av min egen historia, mn bestämde till slut att kan den här författaren det så förtjänar hon respekten a att även jag berättar om mina upplevelser.

Jag har till slut kommit till ro med mina hjärnspöken 0om mammas död och jag hoppas att Frida också når den puniktn till slutdär hon kan både förlåta sin mor och sig själv.

Smakbit på söndagen: Mannen som försvann av Tony Fischier

Söndagarna kommer alldeles för tätt numera. Det här inlägget brukar jag försöka göra klart kvällen innan så att jag på söndagsmorgonen bara behöver publicera det, men den här gången hann jag helt enkelt inte. Det handlar alltså om Astridtereses En smakebit på söndagen, som går ut på att bloggare bjuder på en smakbit från boken man läser

Min smakbit har jag plockat från en av böckerna i prio2-högen. Smakbiten kommer från sidan  5 i Mannen som försvann (titeln är länkad till förlagets sida där det finns mer info om boken) av Tony Fischier 

"Mot alla odds hade hon lyckats fly från honom. Hon var naken men hon var inte död.Hon hade redan hunnit långt innan han upptäckt hennes flykt men nu hörde hon honom bakom sig. Hon snubblade fram. Stapplade mellan träden. Hon hade bara en tanke i sitt dimmiga huvud. Bort. Bort. Så långt bort från hon som hon kunde komma, så fort som möjligt"

Helgfrågan vecka 17: Irriterande

 

Usch vilket väder det blev helt plötsligt! Man hoppades ju på att våren nu äntligen var på gåg, men istället öser det in snövarningar om 7 cm snö under kommande natt. Men å andra sidan så utlovas sen också betydligt varmare väder under nästa vecka, så det är bara att hålla tummarna att det verkligen håller i sig och blir vår någon gång.

Kvällen har varit lugn och fin och nu väntar vi på snöfallet och under tiden är det tillfälle att svara på Mias Helgfråga som den här veckan lyder

Vad kan irritera dig i böcker? T.ex. felstavningar, upprepningar eller liknande

Självklart felstavningar, meningsbyggnadsfel och såklart också avsaknad av en "röd tråd". En dåligt korrekturläst bok helt enkelt. Värst är nog de där någon kompis korrekturläst och inte vågat eller klarat av att säga ifrån utan bara sagt att boken är "underbar". Har fått några såna att läsa som varit helt obegripliga och faktiskt t o m omöjliga att recensera pga mängden med fel i dem. 

Särskrivning är ett speciellt kapitel. Det blir allt vanligare och jag avskyr det och användandet av särskrivning gör att jag faktiskt blir väldigt negativ till hela boken.

 

Hett i hyllan vecka 17 #454

 

Veckans skönaste dag är här, dvs torsdag med tillhörande spa-dag, men först en avslappnande förmiddag som börjar med Monikas Hett i hyllan där vi bloggare visar upp våra hyllvärmare. Jag plockad fram en bok ur prio 2-högen

Som natten (titeln är länkad till förlagets sida där det finns mer info om boken) av David Äremalm

Den här fick jag som spontanutskick 2021 ochu eftersom det var just ett spontanutskick så förpassads den till prio 2 men id närmare eftertanke blir det nog prio 3 eller t o m 4 på den. Alltså lär det dröja rätt så länge innan jag läser deb

Omslagsonsdag vecka 17: Väder och vind

 

Det har varit ett par omtumlande dagar för mig så jag hade inte ens hunnit tänka på att det kom en onsdag och i och med det en Omslagsonsdag så därför är jag väldigt sen med det här. Vädret har ju varit minst sagt ombytligt just nu. Ena stunden är det milt vårväder för att helt plötsligt bytas ut till minusgrader och hård blåst eller t o m kraftiga regnbyar... eller som det var häromnatten, ett antal väldigt kraftiga åsksmällar. Så temat den här gången blir

VÄDER OCH VIND

Vill du också vara med och visa upp omslag? Gör då ett inslag på din blogg och lägg sen en länk dit i kommentarerna så att andra också hittar dit för att se omslagen.

Mina förslag

Tisdagstrion vecka 17: Böcker jag vet skulle tåla en omläsning

 

Det har varit en härlig morgon med både framgångsrik träning, perfekt personal och en trevlig pratstund. Nästa på schemat är då Tisdagstrion, som anordnas av Ugglan och boken, Temat den här veckan är

BÖCKER JAG VET SKULLE TÅLA EN OMLÄSNING

Mina förslag (titeln är länkad till förlagets sida där det finns mer info info om boken)

Svindlande höjder av Charlotte Brontê

Har faktiskt planerat in en omläsning genom att jag skaffat in boken och den finns alltså redani bokhyllan redo för omläsning

Jane Eyre av Emily Brontê

Har faktiskt planerat in en omläsning genom att jag skaffat in boken och den finns alltså redani bokhyllan redo för omläsning

Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom

D4en här boken läser har en stdig plats i bokhyllan och jag läser den minst en gång om året för att påminna mig om hur man blir en god människa

 

• Vecka 17: Böcker som jag tror/vet skulle tåla en omläsning

En smakebit på söndagen: Ekens tröst av Rolf Rådén

 

Det är dan-före-dan för mig idag, för imorgon väntar ett maratonlopp på Akademiska sjukhuset då jag ska träffa tre olika specialister inom ett ganska så kort tidsintervall. Men idag väntar betydligt roligare alternativ, nämligen Astridtereses En smakebit på söndagen. Det hela går ut på att bloggare bjuder på en smakbit (utan spoilers) ur sn bok.

Dagens smakbit kommer från sidan 3 i Ekens tröst av Rolf Rådén, en bok som jag nyligen fick nen som jag verkligen längtar efter att börja läsa, trots att den egentligen inte är inom min bekvämlighetszon. Den hamnade i alla direkt in på prio 1-högen.

"Sanna och jag vandrade som sista par i vår lilla klan. Först i ledet traskad tvillingarna, sådär tr hundra meter före oss andra, sedan kom Leia med min lilla Credo i tryggt förvar under hennes bylksiga blus. Några meter framför mig vandrade Moog med Truls i handen genom den aska som täckte stigen, aska som virvlade upp för varje steg som vi tog och som bitvis låg i så djupa drivor att vi pudrade fram vilket färgad våra kängor dammigt grå.

Från början tyckte Truls - med barnets förtjusning - att det var kul med askan som yrde när han stampade med foten, nu traskad han kilometer efter kilometer med nedslagen blick."