Livet

Livet av Keith Richards


"Nu berättar äntligen Keith Richards själv om sitt stormiga liv. Hur han var besatt av att lyssna på skivor med Chuck Berry och Muddy Waters, lärde sig att spela gitarr och bildade band tillsammans med Mick Jagger och Brian Jones. Om när Rolling Stones blev berömda och om de ökända knarktillslagen som förtjänade honom bilden som fredlös folkhjälte. Hur han skrev odödliga riff, som de i "Jumping Jack Flash" och "Honky Tonk Women". Om kärleken till Anita Pallenberg och om Brian Jones död. Om skatteflykten till Frankrike, ihärdiga turnéer över USA, isolering och missbruk. Om kärleken till Patti Hansen. Om det bittra uppbrottet med Mick Jagger och hur de så småningom blev sams igen. Om äktenskap, familj, soloalbum och Xpensive Winos, och "the road that goes on forever"."

------------------------------------------------------------------------

Efter att ha läst Ozzy Osbournes och Lemmy Kilmisters böcker så var ju Livet av Keith Richards ett måste - Keith Richards är ju också en av dessa levande legender. Att läsa en bok av en levande legend får mig ofta att på nåt sätt byta åsikt om personen ifråga. Oftast blir det då åt det positiva hållet, men ibland, som nu, åt det negativa. Hela boken tycker jag består av en enda hyllning till honom själv - hur otroligt fantastisk han är, vilken gitarr virtuos han är och hur just han egentligen var och är Rolling Stones. Och hur det är och var bara han själv som höll ihop det hela trots sitt egna drogberoende. Visst, han är en levande legend och märklig också på det sätt som han lyckats hålla sig vid liv trots det hårda liv han levt med drogberoende, diverse olyckor osv. Men det som jag mest hakar upp mig på är att han så tydligt själv tycker att han är så fantastisk, att han har ett så enormt ego. Det sägs ju att den som är drogberoende oftast slutar utvecklas känslomässigt och stannar i utvecklingen som människa och det tycker jag nog märks tydligt i bok. Språket och sättet att uttrycka sig är mer i nivå med en tonåring än med en man som trots allt vid det här laget är minst sagt något till åren kommen. Det är fascinerande att läsa om hur låtar, som man själv lyssnat på, har kommit till (tips: lyssna på Rolling Stones http://www.youtube.com/watch?v=qXcNQTa3zgs  samtidigt som du läser boken. Det ger en extra dimension åt det hela att lyssna på t ex Satisfaction samtidigt som man läser om hur den kom till). Det som jag kan verkligen respektera och  som  genomsyrar hela boken är hans kärlek till musiken i allmänhet och gitarren i synnerhet. Och det går ju inte att förneka vad både Rolling Stones och Keith Richards gjort för musiken


Jag är, som sagt, inte längre speciellt förtjust i människan Keith Richards men boken är ändå värd att läsa, den är nästan som ett tidsdokument över en era och en livstil som få numera känner till. För en musikälskare och/eller Rolling Stones-fan är ju Livet av Keith Richards ett måste. Nu är frågan bara när Mick Jagger tänker komma ut med en egen bok för att ge sin version av det hela...


Boken kan du köpa hos t ex Bokia eller Adlibris