Titel: Mellan fyra ögonFörfattare: Denise Rudberg
Format: Pocket
Antal sidor: 377
Förlag: Månpocket
"När den kände riskkapitalisten Mikael Celsius hittas mördad kopplas åklagarsekreterare Marianne Jidhoff och hennes kolleger in på det känsliga fallet. Mikael Celsius var styrelseordförande för en exklusiv privatskola som styrs med järnhand av rektor Jane Eden och han gjorde sig känd för sina många vidlyftiga affärer. Ledde affärerna till hans död eller hade han skaffat sig fiender på andra sätt?
Marianne Jidhoff och poliserna Torsten En och Augustin Madrid dras nu in i ett fall där mörka och förbjudna hemligheter döljer sig bakom den putsade ytan. De måste arbeta snabbare och diskretare än någonsin för att förhindra en katastrof."
-----------------------------------------
Mellan fyra ögon är fjärde delen i Denise Rudbergs serie om åklagarsekreterare Marianne Jidhoff. När Bokus hade pocketrea så trillade jag ju dit såklart och tog då den här fjärde delen eftersom jag läst delarna 1-3.
Elegant crime är fortfarande en gåta för mig. Den här gången funderade jag på om det delvis syftade på att t ex Marianne Jidhoff handlar på Östermalmshallen och att den choklad hon köper är lite exklusivt. Men nej, det kan väl inte vara det, eller? Jag börjar lite lätt undra om författaren hängt med sin tid överhuvudtaget. Som jag upplever så är det inte alls "fiiint" att handla på Östermalmshallen, så länge vi bodde i Stockholm gjorde vi det också ibland. Vi t o m åt lunch ibland på den vegetariska restaurangen Örtagården som låg ovanför Östermalmshallen och som hade en verkligt fantastisk lunchbuffé. Och i min bekantskapskrets är inte sådant alls nånting speciellt, trots att vi kommer från "förorterna". Inte heller är det på något sätt märkvärdigt att köpa hem specialchoklad och dylikt - det är många som numera unnar sig en liten guldkant i tillvaron genom choklad, te och kaffe från specialaffärer. Så nej, jag förstår fortfarande inte elegant crime...
När det gäller personerna i boken så gillar jag fortfarande Marianne Jidhoff och Torsten Ehn. Men Augustin Madrid är fortfarande favoriten, trots att han i de senaste böckerna inte fått ta så stor plats.
Det roliga är att jag numera har fått ett ansikte för Augustin Madrid! Min man gillar engelska tv-deckare och häromkvällen satt vi och tittade på Kommissarie Lewis och när jag såg Lewis assistent, Hathaway, slog det mig att han var exakt såsom jag tänkt mig Augustin.
Och som jag sagt om de tidigare delarna, det här är lättläst underhållning som inte kräver speciellt mycket av läsaren och som i alla fall jag glömmer i princip direkt jag lagt ifrån mig boken. Alltså är den för mig perfekt sängläsning, dvs inte så spännande och/eller intressant att jag inte klarar av att lägga den ifrån mig och inte så stimulerande att hjärnan inte kan koppla av efter att ha läst ett par sidor.
Mina recensioner av de andra delarna
Ett litet snedsprång
Två gånger är en vana
Bara tre kan leka så
Mellan fyra ögon finns att köpa hos t ex
Adlibris Inbunden/Storpocket/Pocket/E-bok
Bokus Inbunden/Storpocket/Pocket/E-bok
CDON Inbunden/Storpocket/Pocket/E-bok
Elegant crime är fortfarande en gåta för mig. Den här gången funderade jag på om det delvis syftade på att t ex Marianne Jidhoff handlar på Östermalmshallen och att den choklad hon köper är lite exklusivt. Men nej, det kan väl inte vara det, eller? Jag börjar lite lätt undra om författaren hängt med sin tid överhuvudtaget. Som jag upplever så är det inte alls "fiiint" att handla på Östermalmshallen, så länge vi bodde i Stockholm gjorde vi det också ibland. Vi t o m åt lunch ibland på den vegetariska restaurangen Örtagården som låg ovanför Östermalmshallen och som hade en verkligt fantastisk lunchbuffé. Och i min bekantskapskrets är inte sådant alls nånting speciellt, trots att vi kommer från "förorterna". Inte heller är det på något sätt märkvärdigt att köpa hem specialchoklad och dylikt - det är många som numera unnar sig en liten guldkant i tillvaron genom choklad, te och kaffe från specialaffärer. Så nej, jag förstår fortfarande inte elegant crime...
När det gäller personerna i boken så gillar jag fortfarande Marianne Jidhoff och Torsten Ehn. Men Augustin Madrid är fortfarande favoriten, trots att han i de senaste böckerna inte fått ta så stor plats.
Det roliga är att jag numera har fått ett ansikte för Augustin Madrid! Min man gillar engelska tv-deckare och häromkvällen satt vi och tittade på Kommissarie Lewis och när jag såg Lewis assistent, Hathaway, slog det mig att han var exakt såsom jag tänkt mig Augustin.
Och som jag sagt om de tidigare delarna, det här är lättläst underhållning som inte kräver speciellt mycket av läsaren och som i alla fall jag glömmer i princip direkt jag lagt ifrån mig boken. Alltså är den för mig perfekt sängläsning, dvs inte så spännande och/eller intressant att jag inte klarar av att lägga den ifrån mig och inte så stimulerande att hjärnan inte kan koppla av efter att ha läst ett par sidor.
Mina recensioner av de andra delarna
Ett litet snedsprång
Två gånger är en vana
Bara tre kan leka så
Mellan fyra ögon finns att köpa hos t ex
Adlibris Inbunden/Storpocket/Pocket/E-bok
Bokus Inbunden/Storpocket/Pocket/E-bok
CDON Inbunden/Storpocket/Pocket/E-bok
Örtagården, mums! Fantastiskt ställe för alla oss vegetarianer. Jag gillar vad du skriver om "elegant crime", för jag håller helt med dig där. Det är inte ovanligt att folk runt omkring mig unnar sig ost från ostdisken, en lyxig chokladkaka eller en lite dyrare tröja eller att köpa färska snittblommor till helgen. Och vi är inte några överklass-slynglar. Tror du inte att det beror på att mord annars är något som sker i smutsiga miljöer, undre världen osv och nu ska det ställas mot det eleganta livet i en av huvudstadens rikaste stadsdelar?
SvaraRaderaHärligt att träffa på någon till som uppskattade Örtagården - de hade fantastiskt bra mat! Jag är inte vegetarian,men deras mat kunde nog ha omvänt många - min far, som verkligen var en köttätare, bjöd ibland hela firman på lunch på Örtagården just för att även han tyckte det var alldeles fantastiskt. Det är därför jag menar att Rudberg inte riktigt hängt med - nuförtiden unnar sig folk sånt dr oavsett samhällsklass - man är beredd att kanske snåla in på annat för att kunna belöna sig själv med den där svindyra chokladasken... Och jag undrar faktiskt om inte mord/våldsbrott numera är nästan lika vanligt i de kretsarna än vad de är i förorterna - det skrivs bara inte lika mycket om det i tidningarna.
SvaraRadera