"Det nya skolåret har just börjat på S:t Oswald's, en gammal och välrenommerad internatskola för pojkar i norra England. Både personalen och skolans lärare känner en fläkt av förändring - en ovälkommen förändring. Kostymnissar, meningslöst pappersarbete och IT är det som gäller, och Roy Straitley, en excentrisk latinlärare som hör till inventarierna på S:t Oswald's, börjar till sist överväga att gå i pension, om än motvilligt.
Men under revirstriderna, gnabbet och de vardagliga kriserna på skolan ruvar en märkare hemlighet. Ett bittert agg, intensivt odlat men väl dolt under tretton år, är på väg att flamma upp. Vem är den mystiske insidern vars grymma practical jokes gradvis övergår i terror? Och hur kan en gammal, nästan bortglömd skandal bli den som får jätten Goliat på fall?"
---------------------------------------------------------------------
Jag gillar Joanne Harris sätt att skriva - man sugs in i handlingen och lever med från första till sista sidan. Både Choklad och Doften av en apelsin är såna som man bara inte kan låta bli att tycka om. Gentlemän och spelare däremot är jag lite osäker på. Visst, handlingen flyter i ett lugnt och stadigt tempo, personbeskrivningarna är målande och man lär känna alla väldigt snabbt. Men ändå är det nånting som inte är lika tilltalande som med dom andra böckerna. Kanske är det vad hon beskriver som är den stora skillnaden - de andra böckerna uppfattade jag til stor del som en slags feelgoodböcker och det var mycket känslor, positiva känslor. Den här gången är det känslor också, men nu är väldigt mycket negativa känslor, bitterhet, agg, avundsjuka och t o m hat. Choklad och Doften av en apelsin hade inslag av negativa känslor men ändå var den totala upplevelsen positiv och här är det lite tvärtom. Som vanligt har också Harris med lite annorlunda karaktärer - min absoluta favorit är Roy Straitley, den excentriska latinläraren.
Gentlemän och spelare är definitivt inte i samma klass som Choklad och Doften av en apelsin men den är inte dålig på något sätt, den är bara inte lika positiv som dom.
Gentlemän och spelare är definitivt inte i samma klass som Choklad och Doften av en apelsin men den är inte dålig på något sätt, den är bara inte lika positiv som dom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar