Söndag och maken har gått på semester men ännu inte riktigt landat i det där med att han kan ta det lugnt. Han far runt som en skållad råtta och "jag ska bara..." och så pratar han hela tiden. Jag brukar ju ha veckorna för mig själv och bara ha radion på som bakgrundsljud så det känns ovant att det är någon här som man också måste svara till. Det här medför att jag inte riktigt får lika mycket gjort som vanligt eftersom jag hela tiden bir avbruten i det jag håller på med. Men jag får försöka hålla mina rutiner så gott det nu går. Och på söndagar är det ju smakbiten som gäller. Flukten fra virkeligheten har sommaruppehåll men en söndag utan smakbit funkar inte riktigt för mig så jag fortsätter.
Min smakbit kommer från sidan 247 i Vänner nöd, vänner i död av Pia F Davidson (titeln är länkad till Bokus och där finns mer info om boken)
"När han körde upp på gårdsplanen framför stugan slogs han av hur många hjulspår som fanns på uppfarten. Halva Västerås verkade ha varit på besök.Skjortan låg kvar som han lämnat den, gropen såg ut som tidigare och kassen stod kvar på stenen. Det enda konstiga var att det såg ut som om huvudet var tillbaka i kassen. Innan han stängde av motorn satt han kvar i bilen med alla dörrar låsta och såg sig om.
Vad i helvete var det som luktade så jävligt? Han stängde av fläkten och koncentrerade sig på att inte spy.
Efter någon minut bestämde han sig för att det inte skulle bli bättre om han väntade och öppnade bildörren. Den vidriga stanken som slog emot honom var omöjlig att beskriva."
det låter obehagligt och kusligt. omslaget berättar ju om något helt annat
SvaraRadera