Författare: Olivier Truc
Format: Pocket
Antal sidor: 448
Förlag: Pocketförlaget
Hyllvärmare
"Kautokeino, Lappland. Polarnatt och iskallt. Snart ska solen stiga igen, efter fyrtio dagar av mörker. En flera hundra år gammal trumma har nyligen återlämnats till ett museum och det sägs att trummans kraft kan hjälpa nåjder - samernas schamaner - att kommunicera med de döda. Under mörkrets timmar stjäls trumman.
Kort därefter hittas en renägare mördad med öronen avskurna. Klemet Nango och Nina Nansen på Renpolisen tror att det finns en koppling mellan stölden och mordet.
Det står snart klart att inte alla vill att deras efterforskningar ska lyckas. Och de möter kyla och motstånd från både natur och människor innan de kan ta upp jakten på en mördare."
-------------------
När jag såg den här boken på second-hand så kändes redan titeln och omslaget lockande och när jag hade läst baksidestexten var jag helt enkelt såld, jag var bara tvungen att ha boken. Jag tycker om böcker där handlingen utspelar sig i karga miljöer som också format människorna som bor där, och trots att den här bokens handling utspelar sig i Sverige/Norge/Finland så utspelar den sig ändå i en del som man inte vet så mycket om, bland samerna.
Den som jag direkt tyckte om var Klemet Nango, han är en sådan där människa som har mycket innehåll men som inte visar mycket utåt förutom till några enstaka som han litar tillräckligt på för att visa upp sitt sanna jag. Nästa person jag fastnade för var faktiskt Aslak, honom gillade jag riktigt mycket ända från det ögonblicket han dök upp i berättelsen.Dessa två vann mina sympatier direkt, men det fanns också andra som jag tyckte var helt OK. Det var faktiskt riktigt skönt att ganska så lätt och fort kunna identifiera "de goda och de onda".
Det finns mycket info om samiska seder, traditioner, regler och om deras levnadssätt och historia såklart och det är en oerhört intressant del av boken. Ibland blir det faktiskt så mycket att jag nästan glömmer bort att följa den röda tråden i deckargåtan och istället koncentrerar mig på t ex hur sametrummor tillverkades. Men det må vara hänt för den samiska kulturen är ju fascinerande och inte nånting som man kommer i kontakt med speciellt mycket till vardags. Emellanåt blir det också så mycket info som klämts in att läsnandet blir lite segt, men eftersom det är så intressant så har jag inga problem med det heller.
Jag är enormt imponerad över hur mycket tid och arbete som författaren lagt ner på själva bakgrunden (det samiska) till den här deckaren. Nu vet ju inte jag hur korrekt informationen är men går jag bara på känsla så tror jag nog att den är ganska väl överensstämmande med verkligheten. Ännu mer imponerad blir jag när jag läser att författaren är en fransk journalist, dvs inte ens från Norden, men det är kanske behövdes någon med "fräscha" ögon för att kunna få ihop den här typen av material som grund till boken.
Jag har läst att det kommer en fristående uppföljare, Skuggorna vänder tillbaka, under 2016 och den vill jag definitivt läsa!
Vill du läsa en annorlunda deckare som utspelar sig i en exotiskt miljö som ligger närmare än man skulle kunna tro så kan jag definitivt rekommendera Fyrtio dagar utan skugga.
Fyrtio dagar utan skugga finns att köpa hos t ex
Adlibris Inbunden/Pocket/E-bok
Bokus Inbunden/Pocket/E-bok
CDON Inbunden/Pocket/E-bok
Sambon kom hem med den här boken för ett tag sedan och undrade om den kunde vara något för mig. Jag blev också helt såld på handlingen och miljön så jag behöll den. Men läst den har jag inte ännu.
SvaraRaderaDå tycker jag du ska sätta igång med att läsa den. Den var väldigt intressant!
Radera