En smakebit på søndag - I ljus och mörker

Det har varit en härlig helg hittills och det behövdes just nu. Kattpojken Dart mår lite bättre nu så vi har inte behövt oroa oss lika mycket som tidigare, och det har varit skönt. På lördagen var det dags att ordna om lite i gamla illerrummet inför att frånluftskanalerna snart ska rensas, men eftersom det mesta av gjordes av maken så kunde jag ägna mig helhjärtat åt läsning. På söndag har vi tänkt oss att kanske ta årets första besök på en bakluckeloppis men några andra planer har vi inte så jag hoppas hinna läsa en hel del då också. Men söndagen för mig börjar med En smakebit på søndag som den här gången anordnas av Flukten fra virkeligheten. Det går ut på att man ska bjuda på en smakbit från boken man läser och det finns bara en regel = no spoilers!

--------------------

Min smakbit kommer från sidan 10-11 i I ljus och mörker av Åsa Westerlund Kindahl (titeln är länkad till förlagets sida där det finns mer info om boken)


"Sara tänker på sina barn, på Linnea och Isak. Herregud, vad gör hon? Hon ska lämna sina barn... Hon sätter sig ner, vill inte ta in känslan. Orkar inte ta in känslan som slår emot henne, Hon måste bara bort. Reser sig sakta och vandrar fram längs spåret. Huttrar i den svala luften, och snubblar till över en ojämnhet i marken. Återfår balansen och fortsätter sin vandring medan tårarna rinner nerrför hennes kinder. Med koftans ärm torkar hon bort tårarna, drar den sedan tätare omkring sin kropp. Hon flämtar, hjärtat slår vilt i bröstet.
Sara går länge längs rälsen, bebyggelsen ligger långt bakom henne nu. Längre bort hör hon hur ett tåg närmar sig. Hon ser ner på skorna som blänker i månljuset och sträcker ut höger fot över rälsen. Sandalen lyses upp av tågets starka sken. Tågvisslan tjter högt.
Nu står hon mitt på spåret. Bromsljuden skär i hennes öron. Stenen faller ur hennes hand. Allt blir tyst..."