Min morfar (har tyvärr ingen bild tillgänglig just nu.: En lite främmande fågel där vi bodde i o m att han var riktigt svartmuskig med svart hår, och svarta ögon som såg rakt igenom en. På kvällarna satt han i gungstolen, rökte pipa och berättade roliga historier för oss barnbarn.
Bosse, en mässarrangör, som jag träffade årligen på den tiden jag åkte runt på olika djurmässor. En gubbe med stor mage som guppade när han skrattade. Och skratta gjorde han ofta. Han hittade på hyss som inte var av denna världen och hans mässor var faktiskt de roligaste för utställarna just pga honom
Visst är ovanstående gubbar något av favoriter men det finns en (eller egentligen två som hänger ihop) som är lite speciell för mig
Butlern Stevens i Kazuo Ishiguros Återstoden av dagen. Han blev gubbe redan i unga år, fast i sitt tänkesätt och sina vanor
Och så är det såklart skådespelaren som gestaltade inte bara Stevens utan har också gestaltat andra oförglömliga karaktärer, nämligen Sir Anthony Hopkins
Anthony Hopkins som Stevens, stelryggad och fast i sina vanor
Anthony Hopkins som Alejandro de la Vega, den gamla Zorro
Många gubbar finns det :)
SvaraRaderai filmer hittar man ibland
SvaraRaderaOfta är det ju gubbarna i filmer man kommer ihåg lättast.
Radera