Originaltitel: Stien tillbake til livet. Om sopp og sorg
Författare: Long Litt Woon
Översättning: Lotta Eklund
Format: Inbunden
Antal sidor: 276
Förlag: Bokförlaget Polaris
Recensionsexemplar
"Det kändes som om någon hade slagit mig med en stor slägga. För bara några timmar sedan var vi fortfarande två. Nu ligger Eiolf på akuten. Död.
Detta är berättelsen om en resa. En resa som hänsynslöst tar sin början den dag Long Litt Woons liv förändras för alltid. Mitt i den förlamande sorgen efter sin mans död upptäcker hon av en tillfällighet svamparnas förunderliga värld. Hon lär känna flera svampplockare och får ta del av en subkultur med egna riter, normer och oskrivna regler.
Samtidigt börjar en inre resa som ska ta henne genom den såriga, ogreppbara sorgen. i naturen, i den stillsamma jakten på olika svampar, finner Long Litt Woon ett sätt att läka. Hon finner stillhet och ro i en tid av förtvivlan och saknad."
--------------------------------
Den här boken kom som en överraskning från förlaget, och det är en bok som jag faktiskt tror att jag inte skulle ha valt åt mig själv. Samtidigt känner jag lite att det var bra att läsa den och tänka igenom lite saker som boken tar upp så den här boken kom nog rätt ändå.
Maken och jag är i den åldern då det är fler begravningar än bröllop i kalendern och man vet att det kan vara dags när som hest för nära och kära och man förbereder sig mentalt för det. Händer då att någon går bort utan förvarning och speciellt i en ålder då man inte ens kunnat tänka sig att något skulle hända så drabbar det en mycket värre. Är det då till på köpet ens livskamrat måste ju situationen helt enkelt vara fruktansvärd.
Hur man hanterar djup sorg skiljer sig såklart från människa till människa men jag vet att många tycker att vara ute i naturen ger frid och ro och tid att tänka och maken är en av de människorna. När han drabbades av en stor förlust för ett par år sedan var det viktigt för honom att lite då och då bege sig till skogs och plocka bär eller svamp för då fick han egentid att finna ro för funderingar med att hantera sorgen. Så att Long Litt Woon finner frid i skogen på sina svamputflykter känns inte speciellt underligt för mig.
När man sörjer är det också rätt så naturligt att helt gå in i t ex en hobby för det leder bort tankarna från det svåra. Och kanske är det också en väg tillbaka till det "vanliga" livet för om man, som författaren, då också umgås med andra entusiaster, så drar man dig inte undan det sociala livet i alla fall.
Det jag upplever som lite negativt för boken är att författaren går så helt in i det här med svamp att själva sorgen och sorgearbetet nästan drunknar i mängden av svampinformation.
Stigen tillbaka till livet är ändå en bok som väcker en hel del funderingar och är man intresserad av svamp så får man en hel massa information om det också.
Tack Bokförlaget Polaris för rec.exet!
Stigen tillbaka till livet finns att köpa hos t ex
Adlibris Inbunden/E-bok
Bokus Inbunden/E-bok
CDON Inbunden
Men oj, den lät ju hur spännande som helst! Den vill jag läsa.
SvaraRadera