torsdag 8 oktober 2020

Hett i hyllan #269

 
Torsdag och i morse var ännu en de morgnar då jag hade svårt att komma upp. Nu n är det blivit lite svalare inne så är det så skönt att ligga i den varma sängen (och jag älskar verkligen min säng - den är perfekt på alla sätt för mig) och bara njuta, somnar om små stunder och vill bara inte gå upp. Men så småningom var jag ju tvungen ändå att masa mig upp, det finns ju så mycket att göra. 

Jag börjar med att visa upp hyllvärmare i Monikas Hett i hyllan. Hon säger

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

---------------------

Ett loppisfynd igen

De apatiska av Gellert Tamas
Baksidestext:
"Den elvaåriga flickan har varit sjuk länge, hon rör sig inte, inte heller reagerar hon på beröring, hon talar inte, hon äter inte, dricker inte...Inom några minuter kommer poliser att ta sig in i hennes rum på sjukhuset, koppla bort droppet, bära ner henne till en väntade bil, föra henne till Migrationsverkets förvar i Malmö för att dagen efter förpassa henne ut ur Sverige.
Det här är en berättelse om landet Sverige. Steg för steg blottlägger Gellert Tamas hur tjänstvilliga politiker, aningslösa journalister, organiserade högerextremister och högt uppsatta läkare och psykiatrer gemensamt skapar en bild av de så kallade apatiska barnen. En bild byggd på fördomar och vandringssägner, som till slut uppfattas som en sanning."




Den här boken köpte jag 2012 på loppis. Jag gillar ibland att läsa fackböcker om olika företeelser i samhället och ofta då sånt som nästa bara finns i Sverige - det här med de apatiska barnen var visst nånting som var nästintill unikt i världen för Sverige har jag förstått så här i efterhand. Jag hade glömt att jag hade den här boken men det har dykt upp lite småartiklar om det här på senare tid och det har fått mig att komma ihåg att jag ju har boken och att jag nog måste läsa den snart. Tyvärr är det här en riktig tegelsten på drygt 600 sidor så än så länge har sidantalet avskräckt mig, men förr eller senare ska jag nog läsa den.









5 kommentarer:

  1. Den boken kände jag inte till. Låter som en bok som skapar känslor.

    SvaraRadera
  2. Har läst en annan bok av honom, den om Lasermannen. Ruggiga historier han skriver om.

    SvaraRadera
  3. Den här boken har jag hört talas om och jag tror att den kan vara intressant.

    SvaraRadera
  4. Jag har också läst Lasermannen och den var intressant.

    SvaraRadera
  5. Tycker jag känner igen författarnamnet men inte mer!

    SvaraRadera