Hett i hyllan #292

 

Äntligen börjar jag bli klar med arvsskiftet så nu återstår att skicka iväg papprena till banken och sen är det bara att vänta. Alltså kan jag nu ägna mig helt åt läsningen och bloggen igen. Torsdagarna börjar med Monikas Hett i hyllan. Hon säger

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

-----------------

Ett loppisfynd igen

Fånge 981 av Lasse Strömstedt

Baksidestext:

"På sitt oefterhärmliga sätt med humor och sitt typiska sinne för drastiska detaljer, berättar Lasse Strömstedt om tio år av sitt liv. Om åren på Långhomen där alla ville sitta trots en fruktansvärd överbeläggning och där sällskapet mest bestod av mördare, gråtjuvar och småbedragare. År 1955, när Lasse Strömstedt första gången satt där tillhörde han småbuset. Ändå blev han snart rymningsexpert (tack vare ett par misslyckade rymningsförsök). Fenom kontakter fick han god mat (stulen från köket) och ett eftertraktat städjobb (han rörde knappt ett finger), tidvis hade han dessutom hand om nöjesdetaljen. Han fick då engagera kända artister men hade framförallt fri tillgång till telefon. Han läste mycket.

Några år var Lasse en ganska nykter och sansad småbrottsling. Men år 1960 kom knarket in i hans liv och han blev plötsligt sprit språngande galen. För att få ihop pengar tvingades han till spektakulära brott som att påtänd krossa fönster till juveleraraffärer mitt på blanka förmiddagen i tron att han var osynlig.

Många originella brottslingar lärde han känna. Han berättar dråpligt om "Postens fiende nummer ett", han som älskade Wagner så mycket att han inte kunde låta bli att gå på operan trots att han nästan bergsäkert skulle åka fast där, "Tranås-Ivar", som levde på att lura expediter att ge tillbaka för mycket på en femma , och den blivande författaren till romanen 491, Lasse Görling. Dessutom kom han att möta flera av dåtidens mest kända spioner; Fritiof Enbom, mytomanen som hittade på alla sina brott, marinspionen Andersson som sålde ut hela svenska ostkusten för 25 öre löpmetern, men framför allt storspionen Stig Wennerström som han bodde granne med under en tid på Fasta Paviljongen."

År 1965 lämnade Lasse Strömstedt Långholmen för vad han hoppades vara sista gången. Men han  skulle återvända - denna gång som underhållare."

Den är boken köpte maken på loppis innan jag började blogga 2012 och när han hade läst den så förflyttades den till in olästhylla, och där har den blivit stående sedan dess. Vi år väl se om jag någon gång kommer att läsa den eler om den förpassas till utrensningslådan så smånigom