Författare: Jennifer McMahon
Format: Inbunden
Antal sidor: 345
Förlag: Bazar förlag
"I den lilla staden West Hall i Vermont har invånarna vant sig vid mystiska försvinnanden. Sedan Sarah Harrison hittades död 1908 bakom sitt hus, kort efter sin dotter Gerties tragiska bortgång, har trakten surrat av legender och man aktar sig noga för de djupa mytomspunna skogarna.
Nu, hundra år senare, bor den 19-åriga Ruthie i det som en gång var Sarahs hus, tillsammans med sin mamma Alice och sin yngre syster Fawn. En morgon är Alice spårlöst försvunnen, och när Ruthie och Fawn letar igenom huset finner de Sarahs dagbok gömd under golvplankorna i moderns sovrum.
Från de slitna dagbokssidorna träder en gastkramande berättelse fram, som tar sin början i Sarahs barndom. Det är en vacker och kuslig berättelse om övernaturliga krafter, lojalitet och ondska - och om en kärlek starkare än döden."
----------------------------
Vinterfolket är egentligen inte riktigt den typen av bok som jag vanligtvis läser och det är väl en av orsakerna till att jag valde att läsa den, jag vill ju gärna töja lite på mina gränser. Och så var baksidestexten så lockande att jag bara inte kunde låta bli.
För ett hemskt ögonblick i början kände jag mig smått besviken och tyckte berättelsen var rörig och svår att få grepp om, men när jag läste vidare så började saker och ting klarna upp och jag blev mer och mer involverad.
Tyvärr innebär involverad också att jag själv blir lätt nojig. En av orsakerna till att jag sällan läser den här typen av spökhistorier och om övernaturligheter är att jag lever mig in i berättelsen alltför mycket. Och här betyder det att jag börjar skymta ett och annat i ögonvrån och tycker mig se skuggor fladdra förbi. Vilken tur att jag inte läste den här boken på natten för då hade jag definitivt fått låsa in mig i mitt rum med gardinerna ordentligt fördragna så jag inte såg skogen bakom huset.
Vinterfolket är en riktigt kuslig berättelse som verkligen får kalla kårar att gå utmed ryggen på mig. Ändå skulle jag gärna vilja läsa fler böcker av den här författaren.
Tack Bazar förlag för rec.exet!
Mer info om författaren och hennes böcker finns på Jennifer McMahons hemsida
.
För ett hemskt ögonblick i början kände jag mig smått besviken och tyckte berättelsen var rörig och svår att få grepp om, men när jag läste vidare så började saker och ting klarna upp och jag blev mer och mer involverad.
Tyvärr innebär involverad också att jag själv blir lätt nojig. En av orsakerna till att jag sällan läser den här typen av spökhistorier och om övernaturligheter är att jag lever mig in i berättelsen alltför mycket. Och här betyder det att jag börjar skymta ett och annat i ögonvrån och tycker mig se skuggor fladdra förbi. Vilken tur att jag inte läste den här boken på natten för då hade jag definitivt fått låsa in mig i mitt rum med gardinerna ordentligt fördragna så jag inte såg skogen bakom huset.
Vinterfolket är en riktigt kuslig berättelse som verkligen får kalla kårar att gå utmed ryggen på mig. Ändå skulle jag gärna vilja läsa fler böcker av den här författaren.
Tack Bazar förlag för rec.exet!
Mer info om författaren och hennes böcker finns på Jennifer McMahons hemsida
.
Vinterfolket finns att köpa hos t ex
Visst är den kuslig? När jag satt och läste i min säng, höll fåglarna på att försöka krossa ekollon mot taket och krafsade mot stuprören vilket inte var så bra för mina nerver...
SvaraRaderaSåna här böcker vågar inte jag läsa i mitt sovrum. Sovrummet vetter mot skogen och det är inte så lyckat om man ska läsa den här typen av böcker där skogen känns lite hotfull.
RaderaSnart, snart, snart... :)
SvaraRadera